Efter att under ett antal månader läst in mig på kolsyreisblästring och alla dess fördelar samt letat upp tre olika sydfranska entreprenörer verksamma inom området kan jag bara konstatera att denna teknik tyvärr blir för dyr för mig att använda och också så svår att man inte kan göra den själv.
Men skam den som ger sig. Efter lite mer surfande, eller ärligen ganska mycket, så har jag hittat sodablästring som förefaller vara en lika skonsam teknik med betydligt mer lätthanterlig för en amatör med lägre tryck och dessutom bakpulver som verksam substans!
Jag har till yttermera visso hittat en lokal fransk entreprenör baserad i Mézerville en dryg timme från oss.
Det visar sig dessutom att tekniken lämpar sig inte bara för rengöring av takbjälkarna utan också för rengöring av de delar av murverket som skall vara synligt och naturligtvis också för att rengöra alla fönsterbågar och andra trädetaljer.
Tekniken lär ha utvecklats när man sökte en enkel och skonsam teknik på 80-talet för att rengöra frihetsgudinnan i New York. Den bygger på att blåsa en blandning av luft och soda mot objektet med ett tryck av mellan 3 och 10 bar. Sodapartikelns struktur faller sönder då den träffar den hårda ytan. Den energi som frigörs vid sönderfallet avlägsnar färgen eller smutsen. Trots att partiklarna löser upp sig är sodablästring en mycket skonsam metod som inte värmer eller sliter underlaget. Nedbrytningen sker vid en mycket låg temperatur, eftersom sodapartikelns faller sönder redan vid 50 graders temperatur.
Jag avvaktar nu offert på detta och tittar parallellt på att köpa utrustningen själv och har redan hittat ett brett utbud on-line.
Dagens inlägg avslutas med ännu ett par stämningsbilder från Peyriac-Minervois med skyltar från våra grannhus som nästan alla i gamla tider huserade en affär.
La Riche du Midi var nog en specerihandel, ”ruche” lär betyda bikupa och verkar vara ett ganska vanligt namn på sådana.
Mercerie är kort och gott sybehörsaffär.
Hej! Var bor ni där under tiden? Finns det små övernattis ställen eller? Så intressant att den varsamma bygget firtsätter och ni inte stressa fram !
Varma hälsningar
Sinikka
GillaGilla
Hej Sinikka!
Ja det fortskrider i maklig takt nästan efter plan. Första gångerna bodde vi hos en numera god vän som driver ett av de lokala härbärgerna men nu senaste gångerna har vi bott i ett grannhus vi lånar av en Australiensisk god vän i byn.
Hälsa
JP
GillaGilla
JP – Tack för tipset om sodablästring…
GillaGilla
Broder!
Det var så lite så, jag hoppas att efter majvisiten därnere kunna komma med fullödig rapport om dess fördelar och ev avigsidor
Take care
JP
GillaGilla
Pingback: 1453 spikar senare (ungefär…) | hus i frankrike
Pingback: Varje gata och gränd har sin historia… | hus i frankrike
Pingback: Fransk ek består! | hus i frankrike