En snabb genomräkning ger vi handen att vårt hus kommer att ha totalt nio fönster och tre dörrar och i detta avsnitt tänkte jag hastigt gå igenom tankarna med restaurering av just de nio fönstren.

Gemensamt för alla är att vi kommer att i absolut möjligaste mån använda de befintliga som är en blandning av i grunden välgjorda 1800-tals och 1900-tals alster men i vissa fall i dåligt skick. Samtliga fönster inklusive bågar kommer att rengöras med sodablästring (givet att denna teknik håller vad den lovar och det vet vi efter vårt nästa besök nu i maj) ned till trärent. Sedan skall de linoljas och målas med två lager linoljefärg och tätats med 6 mm linsnöre.

Beslag och låsningsmekanismer, bland annat den klassiska franska med en lång trälist som vinklas in i en övre och nedre järnhälla, skall vi behålla eller när de saknas införskaffa begagnade på närmaste ”vide grenier” (den i Azille burkar man kunna lita på)

På tal om tätning; hur tänker vi då när det gäller isolering som ju är en betydande del i en fastighets energistrategi och en mycket viktigt sådan ur ett hållbarhetsperspektiv? Jo, efter en del studier och nu kontakt med en av de främsta specialisterna i Sverige på fönsterluckors isolerande förmåga så kan vi konstatera att såväl u- som e-värde (där det senare också tar höjd för värmeinstrålning som ju är den kanske största utmaningen i Aude) för ett antikt enkelfönster i god kondition och med tätning kombinerat med en kvalitativ fönsterlucka i ek som sluter tätt mot väggen är nästan likvärdigt med ett vanligt dubbelfönster.

Kulörer på ut- och insida har vi ännu ej bestämt men de glasrutor som är trasiga skall vi försöka att ersätta med äldre fönsterglas som har lite mer liv än dagens industriglas.

Hela processen med nya fönsterluckor beskriver jag i separata avsnitt. Och samma med dörrarna som förtjänar ett kapitel var (vilket ju glädjer en bloggare, ständigt på jakt efter relevanta ämnen för inlägg).

Nedan ser ni varje fönster med en kort kommentar:

Bottenvåningens fönster mot Rue de la Ville (norr)
Trots den inte helt eleganta bilden där fotografen återspeglas i båda fönstren ser man här ett klassiskt inåtgående spröjsat fönster troligen från sent 1800-tal.

Fönster på hus i Frankrike

Bottenvåningens fönster mot Rue St Martin (öster) med en lätt gråhårig ägare som mäter de exakta måtten på detta fönster som troligen är från mitten på 1900-talet och med en likaledes modern vikbar fönsterluckskonstruktion i metall.

Första våningen fönster mot Rue de la Ville (norr)  Helt klart de äldsta fönsterluckorna med okänt ursprung medan fönstret troligen är 1800-tal (min gissning).

Första våningens fönster mot gården (söder) Ännu ett gammalt 1800-tals fönster men smalare och med bara en lucka.

Första våningens fönster i kammaren (väster) Det fönster som är i absolut sämsta skick precis som den vägg det bryter igenom. Väggen är nu fixad rent bärighetsmässigt men fönstret har en omfattande restaurering framför sig.

Första våningen fönster på toaletten (norr) En väldigt dålig bild på det sämsta fönstret som är uppöppnat troligen på 50-talet när toaletten på plan byggdes. Vi skall göra vårt bästa för att anpassa det till husets grundutseende.

Första våningens medeltida fönster (väster) En trött husägare som just hittat sitt igenmurade medeltida fönster en ikon i huset som vi skall utveckla till sin forna glans

Vindsvåningens fönster mot Rue de la Ville (norr) ett mycket litet och mycket medeltida fönster som vi skall förse med en järnutsmyckning lika nedan och sedan glas.

Klassiskt skydd från medeltiden på en annan byggnad i trakten