Vindsvåningen mot väster med urgammal gavel och rökgångar samt skottglugg!

I vår serie om rummens utveckling sedan början på vårt projekt kan det vara dags att kasta ett öga på vinden igen. Det rum som kanske fått minst kärlek hittills men som samtidigt är det som förändrats mest.

Från en röra som bedömdes så farlig att byggnadsinspektören vägrade att gå upp till ett stort rum på 35 m2 eller så som är färdigt att skapa något riktigt fint av.

En aningen mindre karakteristisk bild med snötäckta klassiska takpannor

Karakteristiskt för södra Europa är ju tak med ganska låg takvinkel vilket till del lär bero på den kupade takpannans sämre förmåga att hindra vatteninträngning jämfört ned den i norra Europa vanligare men mer arbetskrävande och dyrare skifferplattan. I vårt fall kan man också tydligt se att taket någon gång i historien fått en brantare vinkel och med det ordentlig och full ståhöjd i hela rummet de kupade takpannorna till trots.

De två utstickande stenarna på visar på ursprunglig takvinkel.

Vindens användning på medeltiden var sannolikt förråd av förbrukningsvaror. Lagom högt upp från skadedjur och med viss isolerande effekt för de andra två våningarna. Många hus har rester av eller fungerande vinschar då de smala trapphusen gjorde det svårt att bära upp det som skulle lagras på vinden.

Ett annat hus intressant då försett med modern variant av vinsch för varor till vinden.

Våra tankar för framtiden är att detta skall bli vår helt privata våning med undantag för en korridor som leder ut till terrassen så att hyrande gäster kan nyttja denna.

Terrassen som Apex hjälpte oss att bygga av återvunnet virke 2016.

Nuvarande golv på vinden har ett fall på över 25 cm på 4 meter så det måste riktas upp på samma sätt som vi gjort i salen. Golvet består av en dubbel uppsättning plankor av vilka flertalet bedömts vara medeltida om än av poppel.

Fönstret mot söder som nu blivit dörröppning till terrassen.

Fönstret i gaveln (som syns i översta bilden i detta inlägg) vittnar om att tjänat som utkik eller möjligen skottglugg för bågskyttar medan fönstret mot norr är mer av ett traditionellt ljusinsläpp. Fönstret i söder samma sak men har ju nu blivit dörröppningen mot vår nya terrass och skall förses med den fina dörr vi fick gratis i grannbyn.

Dörren vi hittade i grannbyn!

De medeltida golvplankorna vid vår vän medeltidsarkeologens uppmätning.

Vi har också funderat på att som del av vår ”tidsresa” lämna en kvadratmeter av det urgamla golvet synligt genom en skiva härdat glas. Till del eftersom vår vän medeltidsarkeologen berättade om det handel med virke som förekom under medeltiden där just poppel kund komma långväga ifrån.

Husets båda rökgångar är synliga mot den västra gaveln (vilket också framgår av episodens inledande bild) men det förefaller inte ha funnits någon eldstad på vinden.

På gaveln mot öster som också är kopplingen till grannhuset blir det uppenbart att vårt hus bara är hälften av det ursprungliga huset. Efter takbytet var vi tvungna att förstärka gaveln med ytterligare en takbjälke vilket blir rätt tydligt när man betraktar väggen från just grannhuset.

Östra gaveln med förstärkningsbalk

.Samma gavel sedd från grannhusets vind varvid tydligt framgår behovet av balken.

Det nya taket saknar än så länge isolering men skall förses med sådan framöver. Fler bilder på vindens utveckling finns här.

Vi avrundar dagens episod med en episk bild från favoritstaden Carcassonne!

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!