Då var det dags att öppna ett av våra två igenmurade fönster. Det lilla fönstret i kammaren över dörren till gården. Det stora medeltida fönstret som vi berättat om i flera episoder får vänta ett tag till på att se dagens ljus.
Detta lilla fönster som nog är ganska nygjort och därefter igenmurat bör ha kommit till under 1900-talet i samband med förstärkning av dörröppningen. En kvalificerad gissning är i samma skede som dörren monterades och den var som vi berättat tätad med en tidning från 1933 med en artikel om Hindenburg.
Fram med slägga och dorn och snabbt var de cirka 5 cm tjocka tegelblocken (parpainger) borta och vårt lilla chambre blev direkt än ljusare.
Efter lite finhuggning så dags att impregnera ovandelen som består av ekbjälkar av okänd ålder med vårt miljösmarta universalmedel mot såväl termiter som brand, svamp och mögel.
Nu har vi en fönsteröppning som vi skall leta ett antikt fönster till. Inte nödvändigtvis öppningsbart men helst i stil med gårdsdörren.
Jag passade också på att smyga in genomföringen för el till gården efter att ha köpt in en 20 cm lång träborr med 22 mm diameter och efter lite trixande var ett av våra specialrör på plats.
Vi avrundar med en bild från La Cité i Carcassonne, i dessa hemska ofredstider känns spikklubbor i skumgummi som ett vänligare alternativ.
Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!
Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!
hus i frankrike 