februari | 2026 | hus i frankrike

Före och efter en och en halv dags putsande.

Nio på morgonen dök de upp, De två murarna från Mäster Boscs byggbolag. Redan tidigare har vi fått hjälp av hans bolag och inte minst då vi initialt fick tak på huset strax efter köpet.

Men nu var det dags att få hjälp med att putsa väggarna i lilla kammaren på bottenvåningen. Naturligtvis med kalkbruk och lokal sand allt i lokal historisk tradition. Vi hade ju redan tidigare pickerat bort allt puts och gips på väggarna och fogat och lagat så att de nu direkt kunde putsas.

Varför då inte göra även detta rum på egen hand, kan man ju fråga sig? Ja huvudskälet är väl att jag gör cirka 1 m2 putsad vägg per timme (putsblandning inkluderad visserligen) och de gör hela rummets väggyta på runt 30 m2 på en och en halv dag, lite rivning inkluderad.

Ja först hade vi enats om att hacka rent de två ekbjälkarna ovan fönstret och hela väggsmygen till höger, medan femtiotals-konstruktionen till vänster om fönstret fick bli kvar då den var i gott skick och inte stör rummet i övrigt.

De hade lyckats att hitta sand i nästan exakt samma kulör som jag använt till bottenvåningen vilket var en förutsättning, då vi inte tillsätter pigment utan vill ha den lokala varma sandfärgen i rummen.

Efter att de noggrant täckt golvet med de vackra tometterna, kärleksfullt lagda av oss för ett par år sedan, startade de upp tombolan och började blanda kalk, sanden och vatten till ett perfekt putsbruk.

Arbetet inleddes med den norra väggen som gissningsvis varit plats för en krubba när rummet kanske varit stall en gång i tiden, med dess speciella kurviga konstruktion.

Som i övriga, rum vill vi vårt lilla chambre ha synliga stenar här och där för att påminna om murarnas kraft och autenticitet. Jag hade markerat alla de stenar jag önskade bli lämnade som ”pierres visibles”, allt som allt ett 40-tal vilka de lyckades bevara dem perfekt.

Sen gick det undan och väggputsen växte fram kvadratmeter för kvadratmeter och snart var halva rummet klart. Dessutom talocherat, en efterputsning som man gör när när bruket torkat till hälften, för att få en fin och jämn väggyta.

Dag två sopade vi av den nu torra väggen lätt för att få bort lösa sandkorn. Murarna fortsatt arbetet och strax efter lunch började rummet bli klart. De städade omsorgsfullt och plötsligt stod jag mitt i ett färdigt rum.

Nästa gång blir det att måla tak och lite bjälkar och sedan… dags att möblera och sätta upp gardiner.

Vi hoppas Du väljer att följa oss på WordPress eller via mail!

Gilla, om du uppskattar inläggen från husifrankrike.com och dela gärna på dina sociala medier!

*Helikopterperspektiv på vårt badrum som nu också fått sin entrévägg.*

En inte helt oväsentlig del av ett badrum och toalett är ju väggarna och det är ju inte en tillfällighet att toalett i det medeltida England ofta benämndes privy. Men i vår nu nästan helt nybyggda salle de bains på bottenvåningen var en av de saker som saknades, väggen mot hallen.

Dags alltså att bygga en vägg med badrumsdörr.

En viss förändring trots allt mellan 2016 och 2026!

När jag nu hade förmånen att få hjälp av min gode vän och granne, snickarmästaren från New York, så var det ju ett strålande tillfälle att tackla denna lite utsatta vägg. Den kommer att bestå av dryga 40% dörryta och desto viktigare blir ju stabilitet och styrka då dörrar skall hålla för att blåsa igen eller till och med slås igen i affekt.

Konstruktionen med stålreglar och skivor av av minerit var redan beslutad av såväl miljö- som fuktskäl från badrummet allt med grundprincipen att inte bygga i trä på bottenplan då en översvämning teoretiskt skulle kunna ske. Inte från floden eftersom vi ligger så högt men de mer och mer tropiska regnen kan ställa till det, även om vi varit förskonade hittills.

Snabbt reglade vi upp stålreglarna och förstärkte med lite reglar av douglasgran vid dörrens infästningar. Sedan var det dags att kapa de supertunga och rätt otympliga H2O plattorna (en typ av minerit med strålande prestanda vad gäller såväl miljöprestanda som fukt, mögel och eldresistens) till passande storlek.

*Infästningen av dörrkarmen förstärkt med en regel i douglasgran.*

Upp med dessa, som fästes med skruv i rätt antal. Isoleringen blev hampa precis som i köksväggen och så var det dags att montera insidan av väggen samt dra några av våra PVC-fria elrör för strömbrytare och hårtorksuttag.

Vår nykapade dörr kom på plats med den franska lösningen med utanpåliggande dörrkarm som fungerar alldeles utmärkt. Efter lite justering (och nu var man extra glad att jobba med ett proffs) gled dörren elegant igen.

Plötsligt kan man stänga om sig i badrummet och få ett mått av privacy.

Nu skall vi bara leta upp låset vi renoverade för ett bra tag sedan och så är hallväggen till badrummet klar med dörr och allt.

Jag avrundar dagens episod med en liten teaser från mitt besök i nyrenoverade Notre Dame. Ett besök jag kan varmt rekommendera till alla byggnadsvårdsintresserade.

Franska hantverkare har gjort stordåd i återskapandet det av denna världsunika katedral med stenhuggeri som nedan och det är bara ett litet exempel men som lämnar en andlös.