escalier

*Såväl blocksteget som sättsteg för trappen till våning 1 blev terrakottta och med kant i kant fog.*

Så var det dags att göra två trappnosar, en för blocksteget på vår trapp till första våningen och en för entréns insteg. Men också att börja fundera på hur trappan som helhet skall restaureras.

Vi har i en tidigare episod beskrivit husets alla trappor.

I medeltida boningshus var trapporna ofta massiva sten- eller träkonstruktioner utan en profilerad trappnos som dock efter ett tag blev avnötta i framkant. Trätrappor byggdes i ek, kastanj eller furu och man kunde låta stegen sticka ut någon centimeter för att skydda sättsteget men vanligtvis utan någon dekorativ profil.

Mot senmedeltiden och tiden för vårt hus byggnation, började man göra en liten avrundning för att minska slitage på kanterna och för att göra trappan bekvämare att gå i. Trots en utveckling av trappdesign under renässansen och framåt har denna lösning förblivit den förhärskande fram till våra dagar i enklare hus på landet, såsom vårt. Man kan notera att även på vår trappa gjuten betong (sannolikt i mitten på 1900-talet) just den lilla rundningen återfinns.

*Betongtrappan i betong med den karakteristiska rundade nosen som varit med hundratals år.*

I tillägg till detta kan noteras att i våra trakter och i västra Frankrike, där terrakotta var ett etablerat byggmaterial, kombinerades det ofta med trä och då enligt principen med plansteg (de horisontella delarna) i trä då de var billigare, varmare att gå på och enklare att byta ut medan sättstegen gjordes av terrakotta som är hållbarare, brandsäkert och rent estetiskt harmonierade med golven i samma material.

Så skälen var inte i grunden estetiska eller designmässiga utan praktiska och ekonomiska en blev en typisk tradition i södra och västra Frankrike.

*Klassisk trapp från våra trakter med trä i plansteg och terrakotta i sättstegen.*

I trädfattiga områden kunde man se en omvänd lösning med en variant där terrakottan täckte planstegen för slitstyrka och träet i sättstegen för att minska vikten. Denna senare lösning kom sedan här att bli en dominerande tills betongtrapporna gjorde sitt intåg på 1900-talet men återfinns även idag i ny arkitektur.

Med detta i bakhuvudet lutar det åt att göra plansteg i ek och sättsteg i terrakotta och därav att de två första sättstegen som färdigställts blev i terrakotta.

Steg för steg växer instegets sättsteg fram…

Trappans blocksteg fick först sitt plan i terrakotta och sedan också sitt sättsteg. Men med ledning av ovan slutsats lutar det nu mycket åt att övriga plansteg i trappan blir i ek med rundad framkant.

Hallgolvet börjar nu ta form och väntar bara på att fogas (de sista tomettes nära väggen blev satta efter att denna bild togs). Vi måste också hitta en snygg lösning för att märka kanten på sättstegets nos för att undvika snubbelrisk för oss alla och uppfylla tillgänglighetskrav för de som ser lite sämre.

Vi avrundar dagens episod med ett olivträd. Oliver står för en viktig del av traktens jordbruk men trots att Occitanie står för runt en tredejedel av Frankrikes produktion är den realtivt liten jämfört med vinproduktionen som lär nå upp mot 15 miljoner hektoliter!

Nedan bild kommer från vårt närmaste olivkoopertaiv l’Oulibu i Bize Minervois, väl värt ett besök för att lära mer om olivens historia i södra Frankrike och inte minst för att njuta av de läckra oliverna.

Vi hoppas Du väljer att följa oss på WordPress eller via mail!

Gilla, om du uppskattar inläggen från husifrankrike.com och dela gärna på dina sociala medier!

Vid vår senast sejour i vår lilla by i Aude, var ett av de många delprojekten att gjuta ett nytt blocksteg (det större första steget i en trappa) i trappan från hallen till första våningen. Detta hade vi tidigare varit tvungna att riva i samband med nydragningen av vårt avloppssystem och nu var det dags att återställa.

*En ”före och efter bild” som fångar resultatet av allt arbete med detta lilla projekt!*

Efter att ha beslutat om stegets höjd (något lägre än övriga stegs 17 cm) och hur långt fram steget skall sträcka sig för att ge ett bra avstamp men ändå inte ta för mycket plats i vår lilla hall, var det dags att fälla in elröret i väggen och att laga hålet efter avloppsröret från toaletten på våning 1.

Vi hittade som vi tror den optimala stegvinkeln som ger oss en bekväm trappa men fortsatt inte tar för mycket yta av vårt begränsade hallutrymme. Här viktigt att tänka på den snedvägg som kommer att byggas för att få ett schakt för avloppsröret och eldragningarna i hörnet.

Nu kunde vi med lite återanvänt virke snickra en enkel form som skulle hålla de runt 100 kg betong som skulle gjutas till ett steg.

Dags att gjuta. Först hopsamling av stenar att ”procenta” med, för att minska betongåtgången. Iväg till byggmarknaden för att köpa tre säckar betong à 25 kg varefter blandning för hand med bra hjälp av borrmaskinens omrörare.

Åtgången blev ganska exakt dessa tre säckar cement procentade med kanske 15 liter sten och kakel. När formen var fylld upp till kant så glättades ytan lätt och efter en stund lade vi plast över och vattnade sedan med jämna mellanrum det närmaste dygnet.

Två dygn senare rev vi formen och vårt blocksteg var klart i all sin glans. Nu blir det dags att börja med ytskikt för detta och för resten av trappen. Vi har i tidigare episoder utvecklat tankarna kring trappor i allmänhet och lutar åt eksteg med sättsteg i klinker i trappen och vårt nya blocksteg täckt med samma antika klinker (17 x 17 cm) som vi skall ha på hallgolvet.