På vägen ned till Peyriac blev det ett stopp i Paris i två fantastiska dagar med mängder av insupen kunskap och träffar med gamla och nya vänner.
Ett kort men minnesvärt besök på Musée des Archives nationales första utställning i serien ”Les Remarquables” förtjänar att beskrivas här, inte minst då det finns en koppling med vårt hus.
Utställningen (som är den första av fyra under de kommande åren) visar objekt som röstats fram av museibesökarna som de yppersta av skatter på nationalarkivet och som förtjänar en egen utställning. Denna första visar förhörslängden från den ”rättegång” Philip IV, Le Bel, höll mot Tempelherrarna 1307. De tre återstående temata blir en bild av Jeanne d’Arc från 1429, kontraktet för byggandet av Eiffeltornet från 1887 samt ett tal av Simone Veil från 1974. Allt i vackra Hôtel de Soubise i Maraiskvarteren.
Utställningen inleds med lite allmän arkivhistoria där jag speciellt fastnade vid montern om pergamentet som skrivunderlag och det faktum att det skrevs och förvarades i rullar av samsydda ark. På medeltiden rullades dessa på längden till skillnad från antiken då de oftast skrevs och rullades på bredden.
När ett dokument blev så omfångsrikt som det här förhörsprotokollet, där ett antal tempelherrars under tortyr framtvingade vittnesmål nedskrevs, kunde det bli väl över 20 meter långt (och brett ungefär som en A4). För detta gick det åt 22 getter som fick släppa till sina hudar.
Bland de många utställda dokumenten kan man också se påven Clemens V:s bulla där han förklarar ordens fastigheter förverkade och donerar delar av dem till Johanniterorden (de monetära tillgångarna lär han och kungen delat på). Här kommer kopplingen till oss och Peyriac-Minervois, ty byn lät vara ett av dessa många landinnehav som nu kom i Johanniterordens ägo och så förblev fram till revolutionen.
Väl nere i Peyriac blev första aktivitet att hämta en försändelse med 100 handsmidda spikar som skall bli såväl konstruktionsdelar som utsmyckning av det nya plankgolvet i lilla kammaren en trappa upp (och med det tak i kammaren på bottenplan). Spikarna såg precis ut som jag önskat och om allt går som planerat kommer jag få glädjen att slå i dem om några dagar.
Inne i huset stod min nya handöverfräs, en gåva från hustrun som goda vänner som åkt bil ned tagit med sig, så även denna del i den kedja av händelser som skall resultera i ett medeltida trägolv är på plats. Jag skall med den fräsa not på alla planksidor för att fästa dem vid varandra med lösa fjädrar.
På vägen hit stannade jag som vanligt i Carcassonne och passade då på att hyra den sista tillgängliga lilla hyrlastbilen på Leclerc nästa vecka (tisdag) så då blir det plankhämtning.
Imorgon blir en första rolig arbetsdag och vi avslutar denna episod med en av otaliga bilder från den oerhört inspirerande byggnadsvårdssalongen i Paris, som jag kommer att beskriva utförligt i en separat episod.
Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!
Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com här och på dina sociala medier!
hus i frankrike 