En tidsresa i helgen!

Nu den 5 och 6 juli anordnas i vår by Peyriac-Minervois, en byggnadsvårdsfest med medeltidstema för att påminna byns innevånare och besökare om dess rika historiska arv och för att samla in medel för att restaurera klocktornet vid vår bykyrka med anor från 900-talet.

Jesu Kristi Förklaringskyrka är en magisk byggnad med en rik och mångfasetterad arkitektur som vittnar om dess långa historia. Med troliga anor från 900-talet byggdes den om runt mitten av 1100-talet och var del av byns ursprungliga slott.

På 1500-talet tillkom sex sidokapell, vilket berikade kyrkans inre arkitektur. Från 1850 pågick fler tillbyggnadsarbeten, särskilt ett femte kapell längst i öster sedermera helgat till St Therese och avsett som övernattningsmöjlighet för pilgrimer på väg till Santiago de Compostela.

Kyrkan med klocktornet en magisk Occitanienatt

Flera föreningar från byn och trakten går samman för att göra festen till en minnesvärd upplevelse. L’épée de Gaston från Ariège anordnar ett medeltida läger med olika workshops under den första dagen (vapen, spel, smide, porslin, teckning, illumination etc.). Medeltida danser som framförs av byns sekulära förening kommer också att bidra till tidsresan.

Inspirerade av detta men tyvärr förhindrade att deltaga har vi publicerat en artikel om vårt projekt med ambitionen att vårt hus skall kunna vara del av liknande evenemang i framtiden.

Här nedan finner du broschyren på tre olika språk och den är fri att spridas! 

En Tidsresa till medeltiden (svenska)

A journey through time (English)

Un voyage à travers le temps (français)

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Kartor fascinerar

Hemma i Stockholm har vi sedan några år en antik karta över Languedoc hängande ovan sängen för att påminna oss om vårt historierika hus i Frankrike.

Tittar man lite närmare på denna karta finner man att den är från senare delen av 1600-talet och publicerad av en holländsk kartograf och publicist, Jan Jansson (Ioannem Ianssonium). Trots det svenskklingande namnet inga påvisbara relationer till Sverige annat än att han också gjorde kartor över Norden.

Här har han låtit kartografen beskriva Languedoc på en konturgraverad karta. Man ser administrativa gränser, städer, skogar, vattendrag, kanaler, berg och andra landmärken.

Mitt på bilden hittar vi Peyriac och strax ovan, grannbyn Caunes vars medeltida kloster finns utmärkt.

Den är troligen en del av en världsatlas och Kartografen är enligt vissa källor Nicholas Visscher d.y. som var känd för sin noggrannhet och för att försköna kartorna med vackra detaljer.

Milliaria Gallica lär väl betyda franska mil.

Vapnet förefaller tillhöra Ludvig XIII vilket skulle datera kartan tidigare, runt första halvan av 1600-talet. Detta skulle tala för att den är gjord av Nicholas Visscher d.ä. Har någon läsare mer uppgifter så tas de emot med glädje.

För att gå från denna fascinerande tvådimensionella värld till en tredimensionell cirka 100 år tidigare fastnade jag för denna fantastiska video från Paris på 1550-talet som verkligen levandegör den sena medeltiden eller den tidiga renässansen. Vårt hus fyllde 52 år 1550!

Länk till video: grezprod.com/wp-content/uploads/2020/03/POMA-BA-PAL.mp4

Nedan finns några av våra tidigare episoder om kartornas viktiga roll för att finna vårt hus historia.

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Marmorinspiration

En modern skulptur sannolikt inspirerad av en gargoyle, inleder denna epsod om vår unika lokala marmor.

Vi har redan tidigare berättat om den röda marmorn från grannbyn Caunes-Minervois och våra tankar att, precis som Louis XIV i Versailles och påven i Sankt Peterskyrkan i Rom gjort, på något sätt smycka vårt hus med sten därifrån.

En bit obearbetad Caunesmarmor med de typiska färgerna och ådringen.

Caunes marmor, med sin intensivt röda färg och melering i vitt med drag av grått och svart, tar plats och definierar ganska mycket av ett rums identitet och vi är osäkra på hur och för vad vi skall använda detta fina material hos oss. En möjlighet kan vara att hitta en spiselkrans för salen i Caunesmarmor.

Versailles Grand Trianon till vänster och en passande fredsduva från St Peterskyrkan i Rom till höger. Bilder: Wikipedia

Häromsistens fick vi tillfälle att också besöka det stora marmormuseet i byn Caunes som berättar hela historien om brytningen och industrin kring detta marmorbrott som till delar fortfarande är i drift och kan besökas upp i bergen.

Karta och 3D översikt som visar var marmor återfinns i Frankrike och lokalt i Caunes.

Som så ofta i hantverksmuseer fascineras man av det hårda arbete generationer av människor före oss gjort och hur tekniken utvecklats under seklen. Men också att mycket av infrastruktur såsom järnväg till en början utvecklats för att underlätta råvarutransporter men sedan mer och mer blivit persontransport och turism. 

De första järnvägarna i trakten som anlades just för transport av inte minst marmor.

Intressant är också att troligen redan tidig medeltid var stenbrottet igång och levererade till kloster och kyrkor med tekniker som redan romarna kommit på och använt.

Redan tidig medeltid (och möjligen redan på romersk tid) uppskattades och bröts vår marmor.

Sågningen av blocken skedde länge för hand och de så kallade coussins de marbre som idag är uppblåsbara luftkuddar av gummiliknande material gjordes länge av tunn metall. Att arbetet var hårt är lätta att inse.

De gamla handsågarna som användes och till höger de uppblåsbara metallkuddar som sprängde isär blocken!

Men hur och på vilket sätt vi skall få in Caunesmarmorn i vårt hus har vi ännu ej funnit ut. Nedan några exempel som också tydliggör denna marmors förmåga att ”ta plats” i ett rum.

I vår lilla by hittar man marmorn såväl i form av en publik staty som hedrar den legendariske soldaten och fredsaktivisten från La Grande Guerre (första världskriget) som i vår kyrka.

Louis Bartahs är skälet till att vår by har status som fredsby, något som känns extra bra i dessa oroliga och märkliga tider och får avrunda denna episod.    

Minnesstaty i parken vid floden, över tunnbindaren, soldaten och författaren Louis Barthas (1879- 1952)

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!