Efter någon timmes färd på sörmländska skogsvägar kom jag och min gode vän och tillika finsnickare fram till en glänta i skogen som rymde ett tidigare sågverk och en träkonstnärs hem. Denne, vår värd för morgonen visade sig behärska träets hela värdekedja från skog på rot till den finaste intarsia och historiskt snideri och allt däremellan.

I hans rika utbud av högkvalitativt virke valde han ut och visade upp en jättestapel av 2 tum ekplankor från välvuxna sörmländska ekar uppvuxna bara några kilometer bort.
Efter att ha beskrivit mitt projekt att göra tidstrogna kopior av medeltida franska fönsterluckor i solid ek fick jag inte bara erbjudandet att få tag på råvaran utan också mängder av goda snickarråd såsom att plugga ihop brädorna med 15 mm rundstav utan lim. Men också insikten att ek som legat staplat en längre tid utomhus (täckt naturligtvis) har den perfekta fuktighetsgraden för att passa väl till just utomhus fönsterluckor.

Projektet i sin helhet består i att förfärdiga sex fönsterluckor efter den äldsta förlagan. Detta kommer att ske ute i skärgården på mitt lantställe på Blidö för att sedan skickas som gods till Frankrike. Men, kan någon invända vore det inte bättre att göra detta lokalt med lokalt virke? Jovisst men av tidsskäl och det faktum att jag saknar verkstad där nere får jag acceptera en transport.

Nu är det dags att göra ritningar på de sex luckorna efter de noggranna mått och bilder jag tog vid min senaste visit i Peyriac och börja med tillverkningen.

En annan fråga blir om jag skall ge efter för impulsen att använda skruv för sammansättningen av luckorna med ramen, eller om det blir smidd spik. Smidd spik användes redan av Egyptierna så det är förvisso inget modernt påfund och dessutom användes det rätt mycket på medeltiden om man skall tro denna spännande hemsida. Min sörmländske ekleverantör och mästersnickare föreslog förstås att jag skulle göra laxstjärtsfogar men jag inser nog min begränsning och det får räcka med pluggningen.