Medeltida smide

29 mars 202429 mars 2024 / husifrankrike.com / 4 kommentarer

I takt med att golv, väggar och ytskikt börjar bli klara, i alla fall på bottenvåningen, ägnas mer och mer tankar åt möbler, inredning och utsmyckning. Trä och då framförallt ek, är det givna materialvalet. Därutöver kommer vi behöva ett ganska stort antal detaljer av järnsmide.

Vi har några redan införskaffade objekt, takkronan till köket som skall borstas ren och vaxas samt få nya elledningar. Den är gissningsvis från någon gång förra seklet med avsikt att se medeltida ut.

*Detalj av takkronan till köket, från 1900-tal i medeltida stil.*

De smidda spikarna som vi skall fästa golvplankorna med i lilla kammaren och salen, en trappa upp.

*Maskintillverkade (tror jag) kopior på smidd spik för golv i salen och lilla rummet en trappa upp.*

Den imponerade eldstadsplattan (plaque de cheminée) av gjutjärn som efter lite forskning visade sig föreställa Frans I:s salamander, omgiven av hans hustrus mors (Anne av Bretagne) symbol, hermelinsvansar.

Frans I föddes just när vårt hus byggdes och blev kung 1515. Europas regenter under åren kan man följa på denna spännande animering där det till exempel framgår att Louis XII blev regent 1498 när han efterträdde Charles VIII.

En spännande **historisk animering** att dyka djupare i för den intresserade.

Men mycket återstår att införskaffa och vi har just köpt en kista hemma i Sverige med kanske 50 år på nacken som skall renoveras till medeltida utseende och då bland annat genom att renskrapas och förses med några fler smidda beslag. I bildserien först vår renoveringsobjekt följd av en replik från det tyvärr nyligen nedlagda medeltidsmuseet i Stockholm (nedläggningen är en kulturell skandal tyvärr i tidens anda) och en äkta från historiska muséet i samma stad.

På tal om smidda beslag måste vi också bestämma oss för den rätta medeltida varianten av gångjärn för fönsterluckor och köksluckor. Det finns ju ett antal klassiska varianter. Bildserien visar en av våra egentillverkade köksluckor och exempel på några av de vanligare modellerna.

Vidare är vi på jakt efter 8 meter balkongräcke till terrassen med en ärligt medeltida look. Vi letar efter begagnat räcke och försöker hitta de utföranden som kan ha varit vanliga på medeltiden.

Samtidigt måste de uppfylla moderna säkerhetskrav som en höjd på 110 cm och max 70 mm i öppningar (för att inte bebisar skall kunna fastna med huvudet).

En annan detalj vi skall låta tillverka lokalt är ett dekorativt skydd för husets hörn i vinkeln mellan Rue d la Ville och Rue Saint Martin.

Hur var det då med smederna och smidet på medeltiden? Ja. Återigen får vi bege oss till Guédelon och deras fantastiska ”experimental archaeology” projekt och titta in hos dem för att lära mer.

I en av de många videor på YouTube som levandegör projektet Guèdelon får vi träffa en av smederna och höra hans berättelse från sin tidsresa.

Med detta och en bild på en franska påskliljor vill vi passa på att önska en GLAD PÅSK!

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Vårt dagliga bröd

16 mars 202416 mars 2024 / husifrankrike.com / Lämna en kommentar

*Medeltida bagare ”talemelier” med sin lärling. CC*

Mitt i allt byggande och frekventa tidsresor till medeltiden kan det vara värt att stanna upp och fundera på hur det dagliga livet för de som var före oss var. Hur fick till exempel de hantverkare som murade och timrade vårt hus, eller de som bodde här först, sitt dagliga bröd. Hur var det att laga mat och baka 1489 när huset stod klart?

Vi går idag till ICA eller Carrefour och möter ett enormt utbud av såväl råvaror som färdiglagat (Värt att notera dock att vi i norr är enormt privilegierade jämfört med många på södra halvklotet).

När jag nu på fredagsmorgon bakade en råglimpa efter ett recept från en medbloggare Vin, mat, Alsace så noterade jag vid sidan av hur gott resultatet blir (och billigt) den möda och kärlek som varje bröd trots allt kräver.

Bröd har ju alltid varit basföda och inte minst i Frankrike. På medeltiden var det vanligt med en samling varierade verksamheter runt slottet i en by, med hantverk av olika slag och absolut en eller flera ”talemeliers”(bagare). Det fanns ofta också en så kallade gemensam bakugn ”un four banal” som drevs kollektivt eller av byns talemelier, var bekostad av slottsherren och kunde användas av alla i byn.

Pedagogiska presentationer från **Chateau Guédelon**

På vår lilla gata i Peyriac-Minervois (som i och för sig var byns huvudgata) fanns på 1930 talet hela tre bagerier! Ugnarna var vedeldade och eldades oftast med kvistar från beskärning av vinstockarna så kallade ”boufaneller”.

*Medeltida spis för matlagning (från Chateau Guédelon) samt motsvarande från 50-talet i vårt hus före renovering.*

Då man i de de flesta hem fortfarande lagade mat över elden i en öppen spis så gick man gärna till bagaren för att gratis nyttja eftervärmen i hans ugn för finare rätter, såsom helstekt fågel eller fisk. Alltså en slags ”four banal” i modernare tid.

I en artikel nyligen i Medievalists.net, min favoritplats på nätet för medeltida tidsresor, behandlades nyligen brödets roll på medeltiden, väl värd att läsa.

En fransk brödepisod blir ju inte komplett utan några ord om baguetten. Dess ursprung är lite oklart med allt från myter om Napoleons soldater som behövde ett bröd som var lätt att bära med i fält eller en wiensk bagare som gjorde en kopia på bröd hemifrån.

Mycket tyder dock på att det tillkom i sin nuvarande form i början av 1900-talet som ett svar på en lag om bättre arbetsmiljö för bagare (mindre nattarbete). Hur som har priset på bröd alltid varit en politisk fokusfråga och baguetten på 250 g som idag kostar 1 euro i snitt, kan man följa priset från 1900-talets början.

Vi rundar av dagens episod med en bild på en av de hundratals baguetter som slunkit med som lunch mitt i arbetet med huset och en länk till några av alla franska ordspråk om bröd.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Luckor i mängder

2 mars 20242 mars 2024 / husifrankrike.com / 2 kommentarer

Så var det dags för en andra snickerihelg i Stockholms skärgård med vännen, snickaren och ena barnbarnet. Under två intensiva dagar tillverkade vi de resterande fem fönsterluckorna till huset.

Fanns det fönsterluckor på medeltiden? Historikerna är nog ej helt säkra men sådana som idag lär ha dykt upp först senare. Medeltida fönster var små och täcktes mot vind och regn kanske av pergament, lin och för de rika i ökande grad, glas. Som skydd mot väder och vind fanns troligen träluckor så kallade ”contrevents” i enkelt format, placerade på utsidan.

Helt klart har vårt hus haft någon form av fönsterluckor de senaste kanske 400 åren så beslutet att bygga nya i traditionell stil var enkelt. Nedan tre avgörande framgångsfaktorer, min morfars hyvel från tidigt 1900-tal, en av ett hundratal ekpluggar i dimensionen 13 mm och min vän och hjärnan bakom konstruktionerna, i full färd med att borra.

Förra gången blev resultatet två stora dubbla fönsterluckor till de två största fönstren i fasaden mot Rue de la Ville. Denna gång blev det först och främst ett par stora luckdörrar till gårdens glasdörr (nedan).

*Dörrluckor till gårdsdörren med kapmån i överkant för exakt inpassning på plats.*

Samma material som sist, väl torkad, högkvalitativ ek inköpt och sågad i Sörmland (söder om Stockholm). Sedan sist har denna blivit högvaluta och mycket svår att få tag på.

Tillverkning med plugg och smidd spik men utan lim. Dessutom förfärdigade vi de två mindre luckorna till toalett- och vindsfönster också mot huvudgatan, Rue de la Ville (nedan) i snarlik teknik.

Sist men inte minst snickrade vi ihop luckan till salsfönstret mot gården, ersättare till den gamla sneda och dåliga som syns på en otydlig bild nedan.

Utöver att alla fönsterluckorna nu är klara för nedtransport till Frankrike fick vi också färdigt uppstyckad ek till köksluckorna i IKEA-köket. Vid ett digitalt morgonmöte med IKEA:s eminenta kundtjänst fick vi tips och råd för att lätt kunna tillverka köksluckor till ett Metodkök.

Bra att veta till exempel är att de två luckorna till ett 80 x 80 skåp båda skall vara 39,6 x 79,7 för att stänga smidigt. Vidare att de finurliga IKEA gångjärnen kan bära upp till 21 mm spånskiva. Kombinerar man den senare insikten med att ek väger mellan 500 och 700 kg per m3 och spånplatta detsamma, så inser man att 19 mm luckor av solid ek inte kommer att vara några som helst problem.

*Äldsta barnbarnet i full förd med att paketera köksluckevirke.*

Nu har ett av paketen med uppstyckad ek följt med min vän till Gnesta för att hitta smartaste sättet att foga dem, det lutar åt limning och fjäder i längstgående not i ovan- och underkant.

Att solid ek passar bra i vårt medeltidsinspirerade kök är utan tvivel och än mer känsla av tidsresa erfor jag när jag åter tittade in i köksregionerna från tidigt 1500-tal i Glimmingehus i Skåne, via deras nya eminenta 3D vision.