Redan den första tiden som husägare i Frankrike var vi ganska säkra på att en trappa upp skall vi ha rustika trägolv som komplement till bottenvåningens antika tometter i terrakotta. Vi såg framför oss ek men det visade sig ganska svårt att hitta bra ek på de lokala sågverken så det termitsäkra klassiska lokala alternativet för lilla rummet blev Douglasgran.
Processen har varit omfattande, vi har rivit och byggt bjälklag; vi har köpt och transporterat virke; vi har rensat och lagat murväggar; vi har fräst och sågat not och fjäder; vi har beställt och fått hem smidd spik, så nu var det dags att lägga golv.
Vi hade valt att lägga plankorna som är runt 25 mm tjocka med dubbla not och lös fjäder för ett få maximal ljudisolering och stabilitet utan att ha någon form av trossbotten.
Efter ganska noggranna instruktioner från min vän finsnickaren från New York (som numera ägare och renoverar byns gamla prästgård) var det dags att gå från ord till handling. Första plankan kom snabbt på plats efter att ha kortats till rätt längs 353 cm och så var det dags att sätta första smidda spiken.
Spikarna ör 70 mm långa fyrkantssmidda med så kallade diamanthuvuden (fyra vinklar) som är en klassisk teknik. Förborrning för att inte spräcka plankan (spiken skall bara hålla ned virket inte låsa i sidled) och så i men spiken. Det blev precis så vi ville ha det. Efter ny konsultation med min rådgivare beslöt vi att gå för två spik i varje bjälke för bästa stabilitet.
I med två spikar till att börja med i varannan bjälke och där var första missen. Smart att låta ena sidans spikrad vara islagen bara till del för att ha lite mån att arbeta med när nästa planka skall anslutas. Andra missen var att fräsa not och välja fjäder i det i och för sig platstorkade virket i maj men att montera först nu i september.
Maj torr månad, augusti fuktig månad, trots sommar med upp till 40 grader i luften. Noten hade blivit så tighta så först efter ett ytterligare råd från min vän kom jag på att fräsa ytterligare 1 mm bredd i noten i kombination med nedslipning med någon knapp milimeter av fjädrarna.
Nåväl i med not och ihop med plankorna. Nja.. då var det ju det där med absolut raka kanter och våra plankor från Quillan är jättefina men kanske något böjda på några ställen. Douglasgran är ett mycket hårt virke, så vad göra.
Återigen tog min kompetens slut och först efter att min vän snickaren åter kom över, denna gång försedd med två 1 meter långa tvingar kunde vi börja dra ihop virket till det lagom raka och inte perfekta resultat vi önskade för att få full medeltidskänsla.
Ett par dagar senare efter att jag också på egen hand lärt mig jobba med kopplade tvingar och uppmuntra virket att komma på plats med gummiklubban var så till slut 8 plankor lagda och till nästa gång återstår endast slutplankorna som skall anpassas till väggarna (med en mån på 1 cm för fuktvariationer). Låt oss gissa att jag kommer att fråga om hjälp en gång till.
Att kort beskriva en amatörs slit med att lägga ett golv som detta låter sig inte göras enkelt. Utöver det som dessa bilder visar ingick förstås också att kapa bräder med mall efter stenmurens form och att borra de många hålen för spikarna. Alla spikar är inte på plats ännu men det lär bli uppåt 200 st.
Denna helg är det byggnadsvårdsdagar över hela Frankrike ett initiativ som skapades här redan 1984 och nu är Europeiskt. Det får betydligt större plats här än i Sverige. Evenemangen är otaliga över hela landet och fint presenterade on-line. Snart är det också dags för årets byggnadsvårdsmässa i Paris som är en upplevelse utöver det vanliga och strakt rekommenderas.
Vi rör oss mot Sverige nu precis när skörden skall börja här nere men hoppas vara åter snart!
Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!
Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!
hus i frankrike 