Vårt Årsbarn!

I förra veckan var vi på ett mycket inspirerande besök på Nordens bäst bevarade medeltida borg, Glimmingehus på vackra Österlen i Skåne, södra Sverige.

Glimmingehus idag och som museet föreställt sig borgen 1505

Borgen byggd av och för den danske herremannen och riddaren Jens Holgersen Ulfstand och hans hustru Margareta Arvidsdotter från Sverige, är imponerande. Vid denna tid var Skåne danskt territorium och grundstenen lär ha lagts 1499 alltså runt 10 år efter att vårt hus sannolikt stod klart.

Men med tanke på att detta är 427 år sedan och exaktheten, inte minst i vår datering, kan lämna utrymme för avvikelser, tar vi oss friheten att se de båda byggnaderna som årsbarn.

Vårt hus som ChatGTP gett en blå himmel men också ett medeltida fönster på plats (som komma skall).

Det var slående hur mycket känslan från vårt hus i Frankrike återspeglades när man vandrade runt i det omsorgsfullt bevarade Glimmingehus. Sannolikt låg Danmark och Sverige lite efter Frankrike i utvecklingen och medeltiden dröjde sig möjligen kvar här precis som vi tror den gjorde på landsbyggden i södra Frankrike; i vår lilla by.

Vårt hus byggdes kanske av någon som tjänstgjorde på slottet bredvid och Glimmingehus byggdes förvisso av en av de rikaste männen i landet och jämförelsen kanske är lite övermaga men mest som inspiration för oss själva kommer här en rad jämförelsebilder.

Först några takbjälkar där man ser hur Glimminghus (till vänster) troligen återskapat delar av taket i en robust enklel lösning men våra bjälkar från sent 1400-tal är rakhuggna och med dekorativa lister över mellanrummen mellan golvplankorna.

Salen på Glimmingehus inspirerar oss på många sätt och inte minst för köket på bottenvåningen med den 50-tals spis vi nu konverterar till ett medeltida snitt men också takbjälkarna och även här golvet, som inte stenlagts utan fått antik terrakotta, så typisk för trakten.

Vårt kök till höger under fördigställandet.

En liten nisch, troligen avsedd för ett skåp eller som i vårt fall där den är placerad nära öppna spisen möjligen för att hålla tändmaterial som fnöske eller bark torrt, återfinner vi också både i Glimingehus och hos oss. Här kan man läsa om när vi öppnade upp den efter ett antal hundra år.

Nisch från Glimmingehus till vänster och vår till höger.

Och så det klassiska medeltida fönstret med sin bänk att sitta vid för att använda dagsljuset för handarbete eller kanske läsning för den som behärskade det. Dessa återfinner man ju i snart sagt varje medeltida hus och vår står ju inför återställning, precis som dess idag igenmurade fönster.

Glimminghusförebild till vänster och vårt ännu så länge bara frilagda, fönster i salen.

Plankgolven vi beslutat oss för en trappa upp, har ju också klara förebilder på Glimmingehus. Även om deras sannolikt ej längre är original får man vara trygg i att Riksantikvarieämbetet återställt på ett historiskt korrekt sätt.

I det lilla rummet har vi ju redan lagt golvet nästan klart och använt lokal Douglasgran medan det finns en möjlighet att använda senvuxen svensk skärgårdsek för golvet i salen bara vi lyckas fixa transporten.

Glimmingehusvariant till vänster och vårt nylagda i Douglasgran til höger.

En annan gemensam sak är den urgamla seden att spara och återanvända. Allt från sten till golvplattor. Detta inte bara av hållbarhets- eller ekonomiska skäl utan ursprungligen för att slippa bära. Som murare är man alltid glad att ha säväl plattor som sten på plats.

Vårt lager till höger men numera är dessa på plats på undervåningen!

Vi rundar av med lite utsmyckningsdetaljer. Först en takkronevariant som jag är lite osäker på vad tanken är med, på Glimmingehus. Men desto säkrare är jag på vår takkrona till höger nedan, som vi snart restaurerat klart i sann medeltida stil.

Nu saknas bara eldragningen i vår takkrona till höger.

Sist ännu en utsmyckningsdetalj den på medeltiden så viktiga och värmande väggbonaden. Glimminghus har en vacker replik på en sådan och så även vi.

Med en översiktsbild av Glimminghus tackar vi för inspiration och rekommenderar varje Skåneturist att stanna till och uppleva en stund av äkta medeltidskänsla i denna unika borg. Kan man inte hålla sig kan man med 3D gå en sväng runt borgen.

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Luckor i mängder

Så var det dags för en andra snickerihelg i Stockholms skärgård med vännen, snickaren och ena barnbarnet. Under två intensiva dagar tillverkade vi de resterande fem fönsterluckorna till huset.

Fanns det fönsterluckor på medeltiden? Historikerna är nog ej helt säkra men sådana som idag lär ha dykt upp först senare. Medeltida fönster var små och täcktes mot vind och regn kanske av pergament, lin och för de rika i ökande grad, glas. Som skydd mot väder och vind fanns troligen träluckor så kallade ”contrevents” i enkelt format, placerade på utsidan.

Helt klart har vårt hus haft någon form av fönsterluckor de senaste kanske 400 åren så beslutet att bygga nya i traditionell stil var enkelt. Nedan tre avgörande framgångsfaktorer, min morfars hyvel från tidigt 1900-tal, en av ett hundratal ekpluggar i dimensionen 13 mm och min vän och hjärnan bakom konstruktionerna, i full färd med att borra.

Förra gången blev resultatet två stora dubbla fönsterluckor till de två största fönstren i fasaden mot Rue de la Ville. Denna gång blev det först och främst ett par stora luckdörrar till gårdens glasdörr (nedan).

Dörrluckor till gårdsdörren med kapmån i överkant för exakt inpassning på plats.

Samma material som sist, väl torkad, högkvalitativ ek inköpt och sågad i Sörmland (söder om Stockholm). Sedan sist har denna blivit högvaluta och mycket svår att få tag på.

Tillverkning med plugg och smidd spik men utan lim. Dessutom förfärdigade vi de två mindre luckorna till toalett- och vindsfönster också mot huvudgatan, Rue de la Ville (nedan) i snarlik teknik.

Sist men inte minst snickrade vi ihop luckan till salsfönstret mot gården, ersättare till den gamla sneda och dåliga som syns på en otydlig bild nedan.

Utöver att alla fönsterluckorna nu är klara för nedtransport till Frankrike fick vi också färdigt uppstyckad ek till köksluckorna i IKEA-köket. Vid ett digitalt morgonmöte med IKEA:s eminenta kundtjänst fick vi tips och råd för att lätt kunna tillverka köksluckor till ett Metodkök.

Bra att veta till exempel är att de två luckorna till ett 80 x 80 skåp båda skall vara 39,6 x 79,7 för att stänga smidigt. Vidare att de finurliga IKEA gångjärnen kan bära upp till 21 mm spånskiva. Kombinerar man den senare insikten med att ek väger mellan 500 och 700 kg per m3 och spånplatta detsamma, så inser man att 19 mm luckor av solid ek inte kommer att vara några som helst problem.

Äldsta barnbarnet i full förd med att paketera köksluckevirke.

Nu har ett av paketen med uppstyckad ek följt med min vän till Gnesta för att hitta smartaste sättet att foga dem, det lutar åt limning och fjäder i längstgående not i ovan- och underkant.

Att solid ek passar bra i vårt medeltidsinspirerade kök är utan tvivel och än mer känsla av tidsresa erfor jag när jag åter tittade in i köksregionerna från tidigt 1500-tal i Glimmingehus i Skåne, via deras nya eminenta 3D vision.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!