window

*Vårt ”slarvfönster” på plats inför höststormarna!*

För ett tag sedan ”hittade” vi ju ett fönster till, ovan gårdsdörren i lilla kammaren på botten våningen vilket varit igenmurat länge.

Detta har sedan dess varit fyllt med en plastsäck och några tvärställda bräder för att hålla regn och duvor ute medan vi sökt på otaliga loppisar och lite on-line efter ett passande fönster.

Vår provisoriska tätning började sakta ge upp!

Liggande fönster med måtten 54 x 40 cm och i någon äldre passande stil växer dock ej på träd och sökandet fortsätter. Vi tänker oss ett enkelfönster något infällt och sedan fönsterlucka på utsidan.

*Hustrun tvättade fönstret och det var nog ett par decennier sedan det såg vatten senast!*

Tills vi hittat detta var det dock nu dags att inför höststormarna fixa till ett ”slarvfönster”.

Det fick bli återanvändning av en gammal badrumsskåplucka från huset som vi helt sonika skruvade i den uråldriga fönsterkarmen i väggen.

Detta försågs slutligne med en liten ”keps” mot regn och tätades på sidorna mot insekter. Känns bra att fått detta gjort. Återstår frågan om vilken typ av fönster vi skall anstränga oss att hitta.

Spontant ett med tydlig medeltida känsla alternativt ett som harmonierar med vår gårdsdörr från första halvan av 1900-talet.

*Varje litet ljusinsläpp har stor betydelse i medeltida hus.*

För den som undrar hur det gått med vår beresta varmvattenberedare från SolarEast i Kina, som nu lagt dryga 1300 mil bakom sig på havet och anlände Rotterdam för 14 dagar sedan, så kan vi berätta följande.

Fem timmar efter att vi lämnat Peyriac på fredagen dök den upp och tack vare vår granne och vän, snickarmästaren från New York, så blev den väl mottagen och står nu och väntar i hans källare till vårt nästa besök.

*Så var den då slutligt i byn, vår luftpumpsvarmvattenberedare, här betraktad av leverantören!*

Vi hoppas Du väljer att följa oss på WordPress eller via mail!

Gilla, om du uppskattar inlägg från husifrankrike.com dela gärna på dina sociala medier!

Med ett så pass omfattande projekt som detta är för oss, blir det viktigt att fira varje seger. Att nu fönstret i lilla kammaren på bottenvåningen, som vetter mot Rue St Martin, är färdigmålat är en liten milstolpe på vägen till vårt medeltida drömhus här i Sydfrankrike,

Detta fönster som sannolikt är från 50-talet eller däromkring är utan tvivel det mest moderna fönster vi har i huset men inte desto mindre är det ett fantastiskt ljusinsläpp i vårt lilla chambre på bottenvåningen.

Hustrun kastade sig över detta projekt första arbetsdagen vid vårt senaste besök efter att vi under helgen haft förmånen att visa några av våra bästa vänner på besök från Sverige vårt paradis här i Peyriac. De fortsatte därefter till sitt paradis vid Atlantkusten några timmar från oss.

*Lagning av den enda sprickan på det runt 70 år gamla fönstret.*

Fönstret som är tillverkat av ypperlig träråvara av en skicklig menuisier är stort och mycket stabilt. Vi hängde av det och slipningen tog fart, Sedan köpegenomgången vet vi att detta inte var ett blymålat fönster så vanlig andningsmask var nog. Slipning ned till jämn räcker men även detta krävde sin kvinna, med alla de profiler som fönstret har.

Vidare bortmontering och noga uppmärkning av spanjoletten med alla dess fästen. Därefter dags att måla spanjoletten med en mattsvart vattenbaserad färg med mycket bra miljöprestanda (om än ej miljömärkt) vilket kunde ske i två omgångar med sex timmars mellantid.

Maskning med tejp och dags för grundmålning med vår hållbara vita grundfärg efter fixeringen av flisas som brutits loss.

Därefter följde två strykningar med vår blå linoljefärg vi också använt till vårt betydligt äldre köksfönster tidigare och som inspirerats av den kulör Montagnes Noires antar varje kvällning.

Med 24 timmars torktid mellan varje ”couche” tog detta några dagar men bra grundarbete är A och O för fint resultat.

*Precis den yta vi önskar tydligt handmålat och vacker struktur.*

Nu dags att hänga upp fönstren och njuta av ännu ett delprojekt klart! Dagen kunde sedan avslutas med en löksoppa på vår favoritrestaurang i La Cité i Carcassonne L’Ostal des Troubadours som varit krog sedan 1200-talet enligt sägen.