Blott ett fönster

Köksfönstret inifrån med den charmiga låsanordningen, totalrenoverat. Fönstersmygen kommer bli träpanel.

Ja, våra icke svenskspråkiga läsare får ursäkta den dåliga ordvitsen (blott=endast och blått=färgen uttalas lika på svenska) men efter allt arbete vi under åren lagt ned på vårt köksfönster är det ett gott exempel på vår ambition att bevara.

Fönstret som sannolikt inte är mer än dryga 100 år, möjligen från sent 1800-tal, beslöt vi på ett tidigt stadium att spara trots att det var husets största blykälla. Dels för den charmiga låsanordningen och det antika munblåsta fönsterglaset men också för att vi i ny forskning lärt att englasfönster plus tät fönsterlucka ger bra energivärde.

Nu är det ju bara det där att man skall välja kulör på färgen och med två starka viljor och dessutom med olika färgseende är detta en källa till förhandling mellan hustrun och undertecknad. Vi var nog rätta eniga om blått och för mig är det en blå nyans man vissa kvällar ser när man tittar mot vår blånande bergskedja, Montagne Noir, så svart den heter.

Blott en blånande bergskedja som dessutom är en utlöpare av Centralmassivet, Montagne Noir.

Sagt och gjort iväg till EcoMaison, en väl försedd byggmaterialbutik i Carcassonne med uteslutande hållbara produkter. Döm om bådas vår förvåning när vi efter en knapp timme med de uthålliga fransmännens hjälp, enats inte bara om färgen på våra fönster och fönsterluckor utan även om en brun kulör för mindre snickerier inomhus.

Nu var det så till slut dags att måla efter renovering och renskrapning från flera lager av blyfärg och kittning, allt beskrivit i en egen episod.

Hustrun tog sig an detta ganska omfattande jobb. Fönstrens åldriga gångjärn har vi inte lyckats lista ut hur man hänger av så det blev att måla ”in situ” vilket ju alltid blir lite krångligare.

Efter nogsam tejpning (34 tejpremsor till de åtta glasens båda sidor), först ett lager Natura grundfärg för fäste och utjämning av underlaget som ju var påverkat av tidens tand och mycket skrapning.       

34 tejpremsor på plats och grundmålningen kan börja!

Sedan efter ett dygns torktid med julivärmen som hjälp, dags för ett första lager av vår fina blå nyans. Återigen torktid ett dygn och sedan ett andra täckande lager blått.

Nu återstår bara att sätta fönsterlister av lin för täthet och energibesparing samt fönstertvätt!

Blytyngt fönster 2015 att jämföra med Naturafärgat blått 2022, sakta men säkert återuppstår vårt hus.

Vi avrundar dagens episod med bilder från vårt (välförtjänta) deltagande i det lokala vinkooperativets fest efter arbetsdagen där vi njöt grillat kött, Aligot de l’Aubrac och Chateau Peyriac i magnumbuteljer! Aligot är ett ostblandat potatismos som på medeltiden var klassisk mat för pilgrimer på deras väg från norra Europa till St Jaques de Compostelle. Rätten kommer i denna variant från Aubrac cirka tre timmar norr om oss i Centralmassivet.  

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

10 reaktioner på ”Blott ett fönster

  1. Det är så fantastiskt inspirerande att följa era renoveringar; våra murvielska badrum är direkta resultat av det, även om de inte är ”medeltida” i sina uttryck😉
    Eco Maison skall definitivt kollas upp för våra voleter och för kalkfärg inomhus!

    Gillad av 1 person

  2. Hej,

    och tack för dina intressanta inlägg som jag noga följt en tid.

    Själv har jag sedan ett par årtionden ett litet byhus i trakten av Aix-en-Provence från ca 1780 som jag har jobbat med det en hel del, men inte på er ambitionsnivå. Men likväl har det varit både intressant och lärorikt.
    Därutöver har jag renoverat en hel del fönster åt vänner och bekanta i trakten. Ert blåa fönster är mycket likt mitt egna med sin tvärslå och jag bedömer att det är troligt att mitt är ett originalfönster. Stängningsanordningen är ett tecken på det. Jag hittade det på vinden, så det har inte varit i bruk under alla århundraden. Under 1800-talet började de smidda spanjoletterna med en vridbar vertikal stång komma, men smide var dyrt och den svängbara brädan var en enkel och billig föregångare.
    Du kan ju för skojs skull mäta tjockleken på fönsterbågens bräda, om den har millimeterstandard eller någon av de lokala tumstandarderna som förekom. Metersystemet blev lag 1799, men när det verkligen infördes lokalt är naturligtvis en öppen fråga. Det kan nog i praktiken skilja på flera årtionden åt ena eller andra hållet.

    Gångjärnen, vi har samma enligt en bild i ett tidigare inlägg, har en sprint som man slår ut underifrån och uppåt. Studera gärna de eleganta infästningarna av delarna i karm och båge, nästan helt osynliga.

    God fortsättning och bästa hälsningar

    Johan Näsström

    Gillad av 1 person

  3. Bäste Johan!
    Varmt tack för en mycket lärorik och intressant kommentar.
    Jag skall så snart jag kommer ner igen direkt kolla om det är millimeter eller tum så får vi se om fönstret möjligen har ett 50-tal år till på nacken.
    Intressant också med de finurliga gångjärnens konstruktion som jag skall fördjupa mig i.
    Med bästa hälsningar
    JP

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s