Under de kommande dagarna fram till 26 april skall jag för första gången skriva dagbok. En dagbok med bilder och berättelsers publicerad här i bloggen. En dagbok som förhoppningsvis skall visa att de ambitiösa föresatser vi har för denna sejour (hustrun ansluter om fyra dagar) blir verklighet.

Tanken är att nu ta det andra riktigt stora steget mot ett beboeligt hus. Vi har ju taket på plats sedan december numera förstärkt med ett ytterligare upplag mot granngaveln (förfärdigat i medeltida ek från det gamla taket, av vår expert på medeltida och hållbart byggande APEX).

Nästa stora steg är att få bort allt gips och puts från väggarna på bottenvåningen (till en början), Beställa indragning av vatten och avlopp, fundera på möjligheterna till kamin i salen och få klarhet i ventilation. Vidare skall vi börja planera för terassbyggnationen och förstås fortsätta utforska husets historia samt lära oss rekonstruktionsmura. Så programmet är tight och vi har redan nio möten inbokade.

Dag 1 den 15 april 2016

Första dagen började i Toulouse där jag efter att ha sovit några timmar på Premier Classe som är en väldigt basal variant av budgethotell som inte finns i Norden, men det var helt OK. Väl hos Interrent (Europcars billighetsbrand) som har ypperligt bra service på Toulouse Blagnac blev jag uppgraderad och kör nu en helt ny Hyundai som ser ut som en kiosk. Har febrilt letat efter förnybara alternativ eller elbil men hittills utan framgång.

Raskt iväg riktning Montpellier och efter lite köer på Toulouse periferique gick det sedan snabbt och enkelt på betalmotorvägen fram till Carcassonne. Väl i Carcassonne letade jag efter byggmarknaden Castorama som en av mina bästa vänner, som också är frankofil och bor på Atlantkusten, rekommenderar varmt. Men utan framgång så det fick bli BricoMarché som hade mycket vänliga och hjälpsamma expediter som snabbt hjälpte mig hitta anslutningsdelar till min tryckluftsdrivna huggmejsel som jag har med från Sverige. Vi pratade också kompressor men deras mindre variant hade inte tillräckligt luftflöde så det inköpet fick vänta. Murslevar, tråg, hinkar, spade, sand och hydraulisk kalk fick jag dock med mig.

Väl framme i Peryriac-Minervois kunde jag snabbt konstatera att här det Sydfransk vår (alltså ungefär svensk högsommar) med blommor och porlande floder (som resten av året oftast är uttorkade).

Den förstärkta väggen på vinden såg strålande ut och vid tretiden på eftermiddagen kunde jag officiellt ta emot och acceptera det färdiga takbygget enligt en enkel process som heter ”Procès-verbal de réception” så att garantin kan börja gälla.

Nästa steg var att tillsammans med mina två byggare börja planera byggnationen av terrassen vilken beräknas ske i september. Första skedet som nu pågår är framtagning av konstruktionsritningar.

Eftermiddagen avslutades med ett möte med kommunen kring hur avlopp och dagvattenavloppen är designade på vår gata. Vi har ett fungerande avlopp men måste stämma av nivåer innan slutplanering av det nya badrummet på bottenvåningen. På vår minimala lilla gård har vi också ett dagvattenavlopp som kan vara allt från ett hål med stenkista till ett riktigt fungerande system för dagvatten och dessa båda frågor fick inga direkta svar av kommunens mycket trevlige representant men väl ett beslut om möte på plats på måndag morgon tillsammans med hans kollega som är djupt insatt i byns alla avlopp.

Sist men inte minst inköpet av kompressorn som skall driva min hammare. Jag styrde bilen mot Mr Bricolage som är byns egen ganska välförsedda bygghandel och efter någon halvtimmes diskussion är jag nu med kompressor som om allt stämmer skall hjälpa mig att knacka bort runt 120 m2 puts på innerväggarna, men mer om det kommande dagar.

Dagen avrundades med en fantastiskt god lokal leverkorv och sedan en kvällspromenad denna magiskt vackra vårdag i en bykärna som sett likadan ut de senaste 600 åren.

Så var det då dags för en arbetssejour nere i Aude. Jag åker på torsdag och hustrun kommer efter några dagar senare för att tillsammans ta nästa stora steg i restaureringen av vårt medeltida hus.

Vi bor som vanlig hos vår eminente värd Nicolas som erbjuder lägenhet med självhushåll och pool son en del av den fina anläggningen Maison de Margot.

Vi har ett digert program framför oss den dryga vecka vi är där nere. Allt från att bygga nytt bjälklag mellan de två mindre rummen i den lägre delen av huset till att bila bort puts på alla väggar i bottenvåningen med vår nya tryckluftshammare.

Kalendern är också full av möten; jag skall träffa vår rörmokare för att dra upp planer för vatten och avlopp som i princip blir helt nya installationer, sen blir det ett möte med experten på eldstäder för att titta på möjligheten att installera en kamin till en av rökgångarna och också se över ventilationen i huset.

Det blir också denna gång som samarbetet med APEX, firman med smart affärsidé att hjälpa ”gör det självare” (DYI’s), inleds då de kommer att rådgiva vid bygget av det nya bjälklaget men också lära frugan och mig rekonstruktiv stenmurning så att vi kan fixa till de delar av muren som är i lite sämre skick.

En spännande programpunkt blir mötet med en av Audes mest framstående medeltidsarkeologer som skall komma och titta p huset nu när vi ”klätt av det” och hjälpa oss att bestämma ålder, ursprung och historia. Jag skall i detta sammanhang också besöka den vänlige tjänsteman på Archives Departemental i Carcassonne, som arbetar med att ta fram husets historia ur deras gömmor.

Ja som det framgår är det en fullspäckad agenda och då har jag inet ens nämnt fritidsplanerna som är att besöka några av de talrika loppisar som finns i trakten för att börja köpa in utrustning och möbler m.m. som vi strävar att till närmare 100 % hitta återanvänd (med undantag för sängar och några andra ting).

Och så skall vi besöka byns nya bageri så att vi fördelar gracerna rätt mellan det och det vi sedan tidigare haft som stamställe, Fleur de Boulange.

Mentalt är vi redan där men fysiskt blir det först mot slutet på veckan.

I helgen kom vår vänliga grannfru på landet med tre böcker av den brittiske författaren Peter Mayle, om hans och hans hustrus tid i Ménerbes i Provence (26 mil öster om oss).

Jag har direkt kastat mig över den första: Ett år i Provence, som kom redan 1989 och beskriver deras upplevelser efter att med hundar och pick och pack lämnat England för franskt lantliv. Mayle skrev ett antal böcker på samma tema varav denna första till och med blev TV serie på 90-talet.

Den är en av böckerna på min läslista som fylls på vartefter och nu börjar bli ganska diger efter många fina tips från vänner och bekanta, på böcker som beskriver novisers första tid i Frankrike.

Ett urval…

Ett år i Provence, Peter Mayle

Priset på vatten i Finistère, Bodil Malmsten

Alltid Provence, Peter Mayle

Tillbaka till Provence, Peter Mayle

 

Och så kan man ju alltid läsa några andra svenska bloggar från Le Sud.

Tips på bra läsning och bloggar emottages gärna!