Tvärsemot vår tradition blev denna söndag ingen vilodag utan vi startade direkt putsknackning och annat arbete på morgonen efter klassisk frukost; en dag utan sandwich au jambon, jus de fruit (”bio” naturligtvis) samt croissant et café är ingen bra dag!

Det var med viss skam i kroppen jag bryggde morgonens kaffe som var medtaget från Sverige (man får kraftiga igenkänningskänslor med damen som frågar om det finns svenskt kaffe på grisfesten i den svenska komediklassikern Sällskapsresan av och med Lasse Åberg). Men vi har haft svårt att hitta ett bra bryggkaffe här som både är ekologiskt och Fairtrade så denna gång fick det bli Löfberg Lilas Harmoni, kanske världens bästa bryggkaffe.

Med picqeuren i högsta hugg började sedan hustrun direkt angripa nya väggen i salen. ”Nya” för att den i början av renässansen lär ha murats som ersättning för den ursprungliga medeltida väggen mot gatan som dessutom hade den balkongliknande gång som gavelns profil vittnar om. Jobbet gick relativt lätt och på en halvdag hade hon övervunnit hälften av väggens ett par hundra år gamla yttre gipsyta och säkert månghundraåriga kalkputs och en vacker stenmur är synlig.

Själv startade jag dagen med att montera låsbygel på insidan av fönsterluckorna på bottenvåningen och vindsvåningen. I det första fallet för att göra huset aningen säkrare och i det senare för att hindra att vinden blåser upp fönstret till duvornas stora glädje, även om de sen vi lade nytt tak och städade tydligen inte känner sig lika välkomna längre utan bara kikar in när fönstret blåst upp av traktens klassiska vind. Men nu är det slut på detta.

Jag avslutade sedan dagen med att korta öppna spisens front för att forma en spiskupa för vår kommande tjusiga franska spis (givet att vi hittar en bra begagnad sådan i linje med vår hållbarhetsprofil för hela projektet).

Dagen avrundades med magiska Gregorianska sånger framförda av kvintetten Capella Magdalena i grannorten Rieux-Minervois vackra gamla romanska runda kyrka från 1100-talet.