Denna långa men spännande dag var crescendot av en vecka av letande efter installationsmaterial inför favoritsvågerns (har bara en!) och min, nedfärd till Frankrike.
Det började när vi bestämde oss för att åka ned för att börja med elen för en vecka sedan och plötsligt blev det skäl att göra dyr verklighet av mina fina ord om PVC-fri elinstallation i olika inlägg i denna blogg.
Låt oss börja med PVC-fria rör att dra elkablarna i, dessa som jag fann i Frankrike har dessutom elegansen att skärma strålning ett mer och mer uppmärksammat problem i våra installationstäta hem, något som jag kanske inte ser som det största problemet men kunde man få det på köpet så à la bonheur! Men mer om dem i ett separat inlägg.
Kabeln då, jo halogenfri och PVC-fri kabel tillverkas som så mycket annan kabel i Frankrike så det blir ju en lätt match tänkte jag. Men icke – när jag kontaktade Nexans, en av Frankrikes ledande kabeltillverkare blev jag hänvisad till deras svenska bolag. Återigen en bra påminnelse om att allt inte redan ser ut som i Sverige. Här i Frankrike kallas ju till och med många byggmarknader något som börjar med PVC, Bois … (alltså PVC gård med trä utbud!).
Så vad göra med bara ett dygn kvar till avresa när jag blir varse detta? Efter lite surfande inser jag snabbt att Ahlsell verkar vara den ledande i branschen (nej detta är inte betald reklam) och kontaktar dem. Javisst PVC-fri kabel har vi, och dessutom i dimensionerna jag söker och färgerna. Här i Frankrike skall ju fasen vara röd (inte brun som i Sverige). Perfekt, jag slår till och åker dit tänker jag direkt när jag får frågan: är du kund? Efter att ha insett att man måste godkännas som fakturakund (vilket normalt tar ett eller ett par dygn) så kan jag efter några timmars väntan inse att jag efter samtal mer deras vänliga kundservice har fått en ”gräddfil” och mitt bolag och jag bir kund på ett par timmar (mot det ändå normalt snabba ett dygn).
Morgonen avresedagen, kolsvart, kallt och 6.45 avresa till Årsta där jag, i en gigantisk butik omgiven av hantverkare som alla skall plocka ihop dagens ingredienser, snabbt hittar mina specialkablar och snabbt checkar ut hos den förtjusande och effektiva kvinnliga expediten.
Inser när jag bär ut detta, väldigt påtagligt, att dessa 15 kg koppar (för Nexans har ännu inte styrt över till aluminium vilket jag antar fungerar eftersom man gör det med stora kablar) kommer att rasera min gräns på 12 kg för kabinbagage!
Men tack Ahlsell för ypperlig service!
Nåväl tre timmar senare dags att checka in på Bromma Flygplats. En nervös frankofil närmar sig check-indisken och berättar i princip hela historien för den jättevänliga tjejen som lugnar mig med att detta skall nog lösa sig och checkar in mig med kabinbagage eftersom man får ha en extra påse också. Nu bara säkerhetskontrollen som jag i min enfald tror inte tidigare upplevt elkabel men det skall nog till konstigare saker än så för att överraska dem.
Fyra timmar senar i Toulouse, släpar jag nöjd mina 600 m (ja, ihoprullad) elkabel till hyrbilen och tar med svågern som anlänt från Helsinki och vi anträder resan till Peyriac i ett höstfärgat landskap!
Tack Brussels Airlines!
Pingback: Hållbara elrör mitt i franska landsbygden | hus i frankrike
Pingback: Tredje arbetsdagen, nu var det dags för badrum, sal och vind. | hus i frankrike