tak

Tillbaka i varma, vackra Aude efter ett uppehåll på nästan två år. Spänningen var stor när vi öppnade dörren till vårt medeltida hus och till vår glädje kunde konstatera att det såg ut som när vi lämnade det senhösten 2019.

En skillnad var den gula och blinkande (nu när strömmen är påslagen) Linky elmätaren som så smidigt rapporterar elförbrukningen automatiskt. En dröm för en deltidsfransos men inte lika populär här visar det sig (bland de som fruktar övervakningssamhället).

Inför yngsta dotterns, med fästman, besök blev det en snabb städning av huset så att det, trots att det är en byggarbetsplats skulle se så fint ut som möjligt. Huvudnumret fick bli att efter nära tre år ta bort täckelset för det äggoljetempera målade kökstaket och för första gången få en känsla för hur köket kommer att vara.

*Halva täckelset borta – täckelset som suttit* där för att skydda det nymålade taket under putsningen av väggarna.

Det nu helrenoverade medeltida taket i all sin hållbara glans. Ekbjälkar med **dryga 500 år** på nacken!

Resultatet blev till vår glädje över förväntan och när vi fick den ännu orenoverade takkronan från Orsans, på plats så infann sig den medeltida känsla vi eftersträvar. Förvisso massor av jobb kvar innan vi är där men ett viktigt steg och när dottern och hennes fästman nu drar vidare till Sète för lite föräldrafri semester börjar jobbet för det strävsamma gamla paret!

*Återstår golv, skåpinredning med vitvaror, putsning av spiskåpa och nischskåp samt renovering av takkrona.*

Under deras besök hann vi naturligtvis med ett av våra världsarv La Cité de Carcassonne, vilket får illustreras med detta antika vykort i A4 storlek som vi hittade i en brocante och kommer att göra en tavla av. Det visar Carcassonne antingen på sent 1800-tal (efter Viollet le Ducs restauration) eller kanske snarare en fantasi över hur det kan sett ut runt 1600-talet eller tidigare; men efter dess storhetstid på medeltiden.