Redan när vi köpte huset för ett drygt år sedan började vi fundera på möjligheten att anlägga en terrass och än mer övertygade blev vi när våra vänner som har hus på Atlantkusten underströk vikten av att ha tillgång till uteplats.

Vi hade ju den lilla gården men den blir ju lite av en ljusbrunn som fransmännen kallar dem, även om vi är övertygade om att den kommer att blir riktigt trevlig när den bli klar.

Helt klart var dock drömmen att kunna bygga en terrass på taket till den lägre, mindre delen av huset vars tak var utom räddning och ändå måste göras om.

Vid de första kontakterna med STAP (byggandsvårdsmyndigheterna) blev vi varse att inga öppna terrasser var acceptabla inom ett kulturskyddat område som vår bykärna men att ett ”pigeonnerie” eller en loggia kunde vara en möjlighet.

Tre månader senare kom så svaret på vår ansökan. En ansökan med arkitektritningar tjusigt utförda och i två olika varianter, av vår väninna arkitektstuderanden från Sverige.

Och! Det var ett positivt beslut.

I våras vände vi oss till vår vän från Apex som är specialist på såväl hållbart byggande som medeltida tekniker, och bad om en offert. Lite dyrt blev det men å andra sidan får vi en unik terrass och i linje med att hela projektet har en full hållbarhetssträvan är timmerstommen som uteslutande består av återanvänt medeltida virke från det rivna taket ett unikt och värdefullt tillskott till vårt hus.

I september så drog bygget igång och på bildsviten nedan kan ni se terrassen växa fram till nästan färdigt resultat.

Taket på husets lägre, mindre del

Byggnadsställningar

Nya snickeridetaljer i urgammalt virke

Hela gänget från Apex i arbete

Finjusteringar

Börjar bli klar

Taket på plats

Utsikten att njuta över en öl när allt blir helt klart

När nu Apex i dagarna avslutar sitt uppdrag återstår för hustrun och mig att lägga golvet med befintlig återanvänd åldrig klinker samt att hitta ett gjutjärnsstaket av rätt storlek och inte minst rätt utseende som passar vår fina terrass.