500 år gammal ek med nytt snitt och doft som är underbar!

Upp i ottan 05.30 för att kunna komma igång och vid sextiden att såga upp några av de överblivna ekbjälkarna som idag skall bli lister till kökstaket.

Kolmörkt ute och sju grader men inne i vårt hus ganska ok och runt 12 grader men beckmörkt. Dock är ju min fina LEDbygglampa om än bara handhållen, en vän i mörkret och jag kunde ganska snabbt leta upp cirka 10 bitar av medeltida takbjälkar.

Eftersom de lister som förhoppningsvis vi skall tillverka under dagen skall vara 40 cm så delade jag bjälkarna i 80 cm eller 120cm bitar så att de gick att få in i bagaget på bilen.

Sen glatt iväg mot Limoux och mina vänner på firman Apex, en resa som blev en vacker vårmorgonresa och avrundades med en kaffe och croissant i Limoux, eftersom jag var aningen tidig.

9.00 som en sann svensk tidhållare rullade jag in på den lilla företagspark utanför Limoux där Apex och ett stort antal andra start-ups håller till i en kreativ miljö skapad av regionen Occitanie.

Vår nya region hälsar välkommen till företagspark som stödjer start-ups!

Träffade hela gänget på kontoret och sen gick min vän chefen, och jag ut till verkstaden för att sätta igång.

Under fyra effektiva timmar fick jag hänga med på en accompagnemangsresa och få en insikt i hur man förvandlar ganska ankomna gamla ekbjälkar (som de flesta nog skulle eldat eller slängt på återvinningscentralen) till unika antika lister av vackert medeltida snitt.

I följande bildserie kan du följa denna förvandling och se lite av tekniken:

Dags att börja jobba…

Avskalning

Gammal spik av mjukare järn går att såga av så vackra rester kan uppstå

Uppbitat i 40 cm bitar

Listerna börjar ta form

Och blir klenare och rakare…

Nästan klara

Lite live bilder av fasningen

Det unika slutresultatet kommer visas i nästa episod när jag skall börja monteringen!

Nu med 24 meter färdiga lister som är mellan 500 och 300 år gamla beroende på vilken stock de kommer av, blir man ganska ödmjuk inför vad detta trä upplevt, allt från hundraårskriget till Napoleon och båda världskrigen. Men framförallt blir de ju så otroligt vackra!

En av fördelarna med att ha kontoret på Beckholmen på Kungliga Djurgården är att lunchpromenader kan förläggas till världens första och största friluftsmuseum, Skansen som är min närmaste granne.

Vid promenaden häromsistens slank jag in på Snickeriet som är en snickarverkstad som en sådan såg ut för ungefär 100 år sedan. Till skillnad från för 100 år sedan var snickarmästaren idag en kvinna och dessutom ung men desto kunnigare.

Jag tog nämligen chansen att ställa frågan om ”träfylla” ett begrepp som jag har med mig från barnaåren och min mors teatervärld och dess scenografer. Det visade sig att det är ett välkänt begrepp även i snickarkretsar och visst kunde jag få det rätta receptet.

Att man tar trälim visste jag ju, men redan här en lärdom ty det vanliga vita trälim jag använt hittills är en polymer som nu får det bli benlim istället. Benlimmet som köpes i pulverform blötläggs och värms sedan i vattenbad till 60 grader. Sen dags att blanda med sågspån från eken till ett jämt spackel som används för att fylla håligheter. Det kan vara rekommendabelt att spackla lite ymnigt då det krymper vid torkning.

Så nu blir det med en påse benlim i bagaget vi åker ned för att träfylla!

Inför vårt kommande besök med 10 dagar av arbete i Aude är det dags att besluta sig för vilken typ av färg vi skall måla taken med. Efter diskussion med vår franske färgleverantör och botanisering på Internet har vi beslutat oss för äggoljetempera.

På Wikipedia kan man läsa att ”Äggtempera utan tillsatt olja har använts mycket länge. Under medeltiden var den, åtminstone i Sydeuropa, helt dominerande för målning på trä. Användningen av olja introducerades gradvis, antingen som ett översta skikt som ökade glansen eller genom att äggtemperan förvandlades till äggoljetempera genom att olja blandades i färgen”

Med ekologisk linolja och ägg och kolla på att pigmentets ursprung är OK får man en i princip en färg som är helt ekologisk.

Svårt att hitta en färgtyp som bättre rimmar med våra ambitioner att hålla projektet på en historiskt och hållbarhetsmässigt god nivå. Vill man fördjupa sig i utmaningarna med färg beskriver i denna video en toxikolog på ett rätt ingående sätt det enkla faktum att svårnedbrytbara och toxiska ämnen är en ganska omfattande problembild i färgindustrin idag.

Man behöver ju inte gå längre än till köpeproceduren för ett hus i Frankrike för att se exempel på hur fatalt det blir när man okontrollerat släpper ut toxiska ingredienser i samhället. Blyfärger förbjöds i Frankrike redan 1949 men fanns att få tag på fram till tidigt 90-tal tyvärr! I vårt fall hittades fyra provresultat där vi enligt artikel L. 1334-9 i folkhälsolagstiftningen är skyldiga att ta bort all blyfärg från byggnadsdelen under ganska kontrollerade omständigheter. I vårt fall var detta lyckligtvis på två fönster och två fönsterluckor, som samtliga är löstagbara.

Utsnitt från protokoll, där ”3” i kolumnen längst till höger betyder problem!

Detta är i våra ögon ett praktexempel på varför vi idag har all anledning att följa försiktighetsprincipen och bara använda miljömärkta färger eller som det nu blir i vårt fall 100 ekologisk äggoljetempera.

 

Om tre veckor bär det av till Peyriac och nu gäller det att förbereda sig så att vi effektivt kan arbeta när vi väl är på plats. Fokus denna gång blir att stryka taken i köket och salen ytterligare en gång med vårt undermedel för att sedan laga i alla lister som saknas.

Listerna som täcker skarvarna har på många ställen fallit bort under århundradena

Som tur är finns några kvar så att vi kan återskapa i samma form.

Solitt månghundraårigt ekvirke som nu söker en såg för att bli moulures (lister).

Jag letar just nu febrilt efter en lokal såg som kan hjälpa mig att såga upp några av de återvunna ekbjälkarna till lister. Dessa lister som vi sedan kommer att skruva fast för att återskapa taken i deras forna glans.

Nästa steg är att enas om hur vi skall måla de bägge taken och just nu lutar det åt att vi laserar köksbjälkarna med en ekfärgad lasyr som framhäver dem och målar taket däremellan i en ljus, off-white färg för att få ljus i köket.

Amatörmässigt mood board som ungefärligt visar våra tankar om kökstaket.

Salens plafondtak kommer vi troligen att måla i en neutral mörkare ekkulör som skall vara basen för framtida återskapade medeltida takmålningar på vårt blästrade och hållbart impregnerade salstak.

Exempel på konstruktion och lösning, fotad i Plafondmuseet i Limoux.

Färgerna beställer vi från vår franska e-butik som har ett brett utbud av miljömärkta färger och dessutom ger råd när man frågar.