september | 2021 | hus i frankrike

Vacker fontän med kar en av tusentals imponerande antika produkter hos **Materiaux ancien du Sud**

Denna vackra dag var det dags att leta tomettes för att ha tillräckligt många när Pauline från Atout Mur kommer och jobbar med oss i veckan. Efter att ha letat runt i det ganska magra utbudet av byggnadsvårdsbutiker och liknande vårt departement har vi hittat en som håller till någon timme norr om Montpellier.

*Före och efter! Skillnaden kanske inte är överväldigande på bilderna men för oss var det 800 kg i lyft och 40 mil på vackra franska landsvägar.*

Just återkommen från semester meddelande han det glädjande beskedet att visst hade han antika tomettes i storleken 23 x 23 cm och dessutom kunde han tänka sig att köpa vår gamla med cementbruk på. Vi har redan bestämt oss för att inte fortsätta att rengöra de runt 200 som vi har kvar då det är en för smutsig verksamhet nu när huset börjar bli lite mer ordnat.

Cementtyngda tomettes från vårt hus på väg till försäljning och tvätt.

Snabbt borstade vi av det värsta och lastade 70 smutsiga tomettes att sälja. Dessa golvkakel av terrakotta är klassiska härnere och har tillverkats sedan medeltiden och vårt utbud och det vi nu söker är en blandning om inte från alla dessa sekel så åtminstone från de senaste tre.

Dryga två timmar bilresa med vår hybrid som snällt rullar på, tar oss upp till MAS i Saint-Christol-lès-Alès där Thierry och hans kollega som är stenhuggare håller till. Ja, detta visar sig vara ett verkligt snabbköp för antik byggnadsvårdsmaterial och dessutom med ett enormt utbud.

Efter att ha titta runt ett tag (se bildspel ovan) och fascinerats av allt det arbete som gjorts för att skapa alla dessa vackra ting ur sten var det dags att välja ut våra tomettes. Med lyxen att få välja ute de bästa ur högarna med 23 x 23 cm började vi plocka. Vi vågade lasta ett 90-tal vilket motsvarar runt 175 kg och är väl under bilens maxlastvikt.

Med en dags marginal har vi nu tillräckligt med tomettes för att imorgon fortsätta att arbeta en dag med köksgolvet tillsammans med vår accompagnatrice och maître maçon, Pauline.

Läs mer här om hur vi själva tidigare rengjort våra tomettes.

Läs mer här om när vi började lägga köksgolvet.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Tillbaka i varma, vackra Aude efter ett uppehåll på nästan två år. Spänningen var stor när vi öppnade dörren till vårt medeltida hus och till vår glädje kunde konstatera att det såg ut som när vi lämnade det senhösten 2019.

En skillnad var den gula och blinkande (nu när strömmen är påslagen) Linky elmätaren som så smidigt rapporterar elförbrukningen automatiskt. En dröm för en deltidsfransos men inte lika populär här visar det sig (bland de som fruktar övervakningssamhället).

Inför yngsta dotterns, med fästman, besök blev det en snabb städning av huset så att det, trots att det är en byggarbetsplats skulle se så fint ut som möjligt. Huvudnumret fick bli att efter nära tre år ta bort täckelset för det äggoljetempera målade kökstaket och för första gången få en känsla för hur köket kommer att vara.

*Halva täckelset borta – täckelset som suttit* där för att skydda det nymålade taket under putsningen av väggarna.

Det nu helrenoverade medeltida taket i all sin hållbara glans. Ekbjälkar med **dryga 500 år** på nacken!

Resultatet blev till vår glädje över förväntan och när vi fick den ännu orenoverade takkronan från Orsans, på plats så infann sig den medeltida känsla vi eftersträvar. Förvisso massor av jobb kvar innan vi är där men ett viktigt steg och när dottern och hennes fästman nu drar vidare till Sète för lite föräldrafri semester börjar jobbet för det strävsamma gamla paret!

*Återstår golv, skåpinredning med vitvaror, putsning av spiskåpa och nischskåp samt renovering av takkrona.*

Under deras besök hann vi naturligtvis med ett av våra världsarv La Cité de Carcassonne, vilket får illustreras med detta antika vykort i A4 storlek som vi hittade i en brocante och kommer att göra en tavla av. Det visar Carcassonne antingen på sent 1800-tal (efter Viollet le Ducs restauration) eller kanske snarare en fantasi över hur det kan sett ut runt 1600-talet eller tidigare; men efter dess storhetstid på medeltiden.