oktober | 2021 | hus i frankrike

Vår dörr till trädgården har varit föremål för ett par episoder tidigare och blev nu faktiskt det första av alla våra delprojekt som helt färdigställts. Har vi lagt för mycket tid på denna dörr? Ja, säkerligen men det är kärt besvär trots att den inte på något sätt bidrar till medeltidskänsla så fångar den upp det tidiga 1900-talets period av husets drygt 500-åriga historia. Vi har dessutom tänkt oss den lilla gården hållen i sekelskiftesstil.

Dörren är sannolikt tillverkad på 1900-talets första hälft av en lokal menuisier efter en typritning som var på modet då, med lite toner av jugend. De sex fönsterrutorna som tar upp väl över hälften av dörrens yta visar på hur viktigt ljusinsläpp var, och är, i dessa gamla hus. Minst tre av dem är gammalt blåst fönsterglas tror vi, men de nya köpte vi på Mr Bricolage i byn där de skär till exakt och snabbt.

Efter den genomgripande renoveringen för ett drygt år sedan då de ruttna nedersta 25 cm av originalträ byttes ut mot frisk solid ek och de två trasiga fönsterglasen ersattes, allt fönsterkitt gicks igenom, dörren grundmålades och en halva av dörrkarmen byttes till ny ek, har inget mer hänt förrän nu.

*Det lilla regellåset återställt till sin forna glans och funktionalite*t.

Först renoverades och renskrapades det lilla låset och ett fäste (som suttit någon annanstans i huset), för att återmonteras på slutet. Låset är märkt med en ankarsymbol och bokstäverna H D och är gissningsvis från tidigt 1900-tal.

*Elegant svarvad ekprofil från den lokale snickaren.*

*Fastskruvad och ordentligt limmad till den tidigare lagade dörrdelen*.

Sedan impregnerades den nya delen nedtill, med Woodbliss för att än bättre motstå fukt, svamp, termiter och annat otyg. Ett hål lagades med hemmagjord ”träfylla” av ekspån och lim. Sist monterades den profilhyvlade tjocka listen i lokal ek, nedtill som skall fungera som vattenavledare och dekor.

*Gårdsdörren från gårdssidan före och efter slutmålning*

Så dags att tejpa och måla. Sex fönster och två sidor blir 48 tejplängder, så det tar ett tag. Speciellt när de skall sitta rakt och 1 mm in på glaset för att få tätt. Sedan slutmålning med andra skiktet av den blå färg vi köpte sist på Eco Maison.

*Gårdsdörren från insidan denna gång jämförd med utgångsläget 2015 (dock med målartejpen kvar som nu är borta)*

Vi avrundar dagens episod med en fullmåne över huset sett från väster. En vy som sett i stort sett likadan ut i över 500 år om man bortser från grannhusen, el och gatubeläggning. Det första avslutade delprojektet för oss blir en liten milstolpe i husets långa facsinerande historia.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Redan för drygt ett år sedan bad vi vår tadelakt-mästare att beställa handgjorda golvplattor av cement från hans leverantör i Marrakech. Mönstret designade vi efter inspiration av Anne av Bretagne (Frans I:s gemål) med vinröd mönsterfärg på ett ”off-white” underlag.

*Plattorna dessutom* *levererade i kartonger av återvunnen papp!*

Så kom då dagen då Mäster Daddis anlände med ett antal lådor med handgjorda cementplattor från Marocko. Vi är 100 % nöjda med resultatet och att sedan få jobba och lära hur man lägger dessa mönstrade plattor med vårt specialbeställda naturliga fix (lim) från Nature & Harmonie, var en upplevelse.

Limmet för första plattan breds ut med 4 mm spackel

Platta för platta växer golvet fram. Med ett inte helt jämnt betongunderlag och utan flytspackel (finns inte något bra hållbart sådant vad vi sett) var det ett trick att få det hela i våg. Ett trick Mäster Daddis behärskade fullt ut och som jag fortsatt skall försöka leva upp till när de sista kantplattorna och några plattor under trappen (som inte syns så väl) skall läggas av mig, framöver.

*Fix läggs också på p*lattans undersida för att öka vidhäftning och underlätta att justera till en plan nivå.

*Golvet växer fram och känslan av badrum ökar för varje platta.*

*Knivigast blir det som a*lltid vid plattsättning när de runda genomföringarna skall fixas.

Det skär i hjärtat när våra fina plattor delas men det måste till.

Vi har funderat fram och tillbaka vad gäller duschens golv och kommit fram till två möjliga lösningar. Dels att köpa en så kallad receveur (duschgolv på svenska, gissar jag) och dels att lägga cementplattor med fall mot avloppet. Cementplattor, om de mättas med linolja och terpentin, blir nämligen en fungerande fuktspärr. Dock har vi valt bort detta då det inte går att lägga fall snyggt med mönstrade plattor.

*Avslutningen görs cirka 20 cm från duschen då viss bilning kommer att behövas för vår ”receveur”*

Så nu är vi på jakt efter en mycket tunn receveur (3 cm max) som dessutom skall vara gjord i ett (ekologiskt och socialt) hållbart material. Därför har vi lämnat cirka 20 cm mer än det rundade duschhörnet som skall vara 90 cm, för att snyggt kunna ansluta med de sista plattorna.