På jakt efter en receveur till duschen

Med en månad kvar till nästa arbetssejour i Peyriac är vi nu fullt sysselsatta med att välja ut de rätta och bästa möblerna för vårt medeltida badrum. Vi har i tidigare episoder berättat om hur vi lagt golvet med handgjorda klinkers från Marocko som skall linoljeimpregneras för att bli vattentäta och att väggarna är klara sedan ett tag gjorda av vattenavstötande och vacker tadelakt, ett material som man mycket väl kunnat hitta på medeltiden då det har sitt ursprung i Nordafrika runt år 1000.

Ja, tankarna kring att bygga ett medeltida badrum som ju inte är helt självklara har vi också utvecklat i en tidigare episod, men nu skall det till slut bli klart.

Vi har redan köpt IKEAs fina handfat Rättviken med skåp och därtill av en god vän, en oanvänd överbliven (ej kromad) vattensnål armatur.

Badrummet som det ser ut idag i väntan på fogning och inredning.

Nu är det dags att beställa ett duschgolv och eftersom våra klinkers är mönstrade och med det svåra att lägga med det fall som behövs i duschen har vi länge letat efter ett sådan i porslin men inte hittat något tillräckligt tunt. Nu har vi beslutat att låta göra ett duschgolv i solid sten som vi skall mätta med någon form av naturligt medel.

Vid vårt senaste besök kom vi av en händelse att besöka Atelier de la pierre Ferroc i Carcassonne som tillverkar steninreding på beställning. Målet är nu att hitta en stensort som är så vattentät som möjligt och helst från ett franskt stenbrott. Vi har gjort en första skiss men skall nu fråga rörmokaren om lämpligt avlopp så att vi kan beställa uttag för detta i duschgolvet.

Detaljerna är många, så parallellt med detta letar vi toalett, duscharmatur, varmvattenberedare och tvättmaskin, som alla skall vara av absolut miljöbästa prestanda, något som kommer att bli föremål för egna episoder.  

Vi avrundar dagens episod med en helt annan bild från ett möjligt restaureringsobjekt i byn som jag tyvärr tror kommer att rivas. På denna smygtagna bild ser vi väntsalen i Gard de Peyriac-Rieux byggd 1887 under järnvägarnas storhetstid och del av linjen från Moux till Caunes som drevs av Compagnie des chemins de fer du Midi vilket 1934 gick ihop med Compagnie du chemin de fer de Paris à Orléans och blev PO-Midi. Bolaget förstatligades 1938 och blev då SNCF. Redan 1939 sägs det att persontrafiken lades ned för att stänga linjen definitivt 1969.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Våra senaste episoder…

  • Från Marrakech till Peyriac-Minervois

    Redan för drygt ett år sedan bad vi vår tadelakt-mästare att beställa handgjorda golvplattor av cement från hans leverantör i Marrakech. Mönstret designade vi efter inspiration av Anne av Bretagne (Frans I:s gemål) med vinröd mönsterfärg på ett ”off-white” underlag. Så kom då dagen då Mäster Daddis anlände med ett antal lådor med handgjorda cementplattor…

Från Marrakech till Peyriac-Minervois

Redan för drygt ett år sedan bad vi vår tadelakt-mästare att beställa handgjorda golvplattor av cement från hans leverantör i Marrakech. Mönstret designade vi efter inspiration av Anne av Bretagne (Frans I:s gemål) med vinröd mönsterfärg på ett ”off-white” underlag.

Plattorna dessutom levererade i kartonger av återvunnen papp!

Så kom då dagen då Mäster Daddis anlände med ett antal lådor med handgjorda cementplattor från Marocko. Vi är 100 % nöjda med resultatet och att sedan få jobba och lära hur man lägger dessa mönstrade plattor med vårt specialbeställda naturliga fix (lim) från Nature & Harmonie, var en upplevelse.

Blötläggning av plattorna i fem minuter
Limmet för första plattan breds ut med 4 mm spackel

Platta för platta växer golvet fram. Med ett inte helt jämnt betongunderlag och utan flytspackel (finns inte något bra hållbart sådant vad vi sett) var det ett trick att få det hela i våg. Ett trick Mäster Daddis behärskade fullt ut och som jag fortsatt skall försöka leva upp till när de sista kantplattorna och några plattor under trappen (som inte syns så väl) skall läggas av mig, framöver.

Fix läggs också på plattans undersida för att öka vidhäftning och underlätta att justera till en plan nivå.
Golvet växer fram och känslan av badrum ökar för varje platta.
Knivigast blir det som alltid vid plattsättning när de runda genomföringarna skall fixas.
Det skär i hjärtat när våra fina plattor delas men det måste till.

Vi har funderat fram och tillbaka vad gäller duschens golv och kommit fram till två möjliga lösningar. Dels att köpa en så kallad receveur (duschgolv på svenska, gissar jag) och dels att lägga cementplattor med fall mot avloppet. Cementplattor, om de mättas med linolja och terpentin, blir nämligen en fungerande fuktspärr. Dock har vi valt bort detta då det inte går att lägga fall snyggt med mönstrade plattor. 

Avslutningen görs cirka 20 cm från duschen då viss bilning kommer att behövas för vår ”receveur”

Så nu är vi på jakt efter en mycket tunn receveur (3 cm max) som dessutom skall vara gjord i ett (ekologiskt och socialt) hållbart material. Därför har vi lämnat cirka 20 cm mer än det rundade duschhörnet som skall vara 90 cm, för att snyggt kunna ansluta med de sista plattorna.

Badrummet med och utan golv med medeltida hermelinsvansar!
Sedan skall det fogas och mättas med linolja och terpentin!

Badrumsgolvet är förvisso inte riktigt klart ännu men visst kan man ana att det kommer att bli snyggt!


Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!