Dags för den sista rekonstruktiva murningen ovan några av bjälkarnas infästning och här är man högt uppe.

Sen utmaningen att fylla ut de två stora hål som uppstått ovan golvet i respektive hörn av den tjockare murdelen på övervåningen. Här är det fråga om murning som verkligen är bärande och inte minst när vi får en terrass ovanpå detta tak efter sommaren.

Terrassen ja, på fredagen ringde den förtjusande damen från byggnadsvårdsmyndigheten STAP, som vi redan i höstas. Hon är byggnads- och kulturminnesvårdsingenjör och har det digra ansvaret för att vi som bor i Carcassonne med omgivningar restaurerar på ett sätt som bevarar regionens unika historiska arv.

Jag passade på att bjuda med min rådgivare från Apex som nu också hade gjort konstruktionsskisser på terrassen efter grunddesignen av Hint Arkitektur i Stockholm. Jag måste medge att jag var en aning nervös för denna eftermiddag då jag insåg att takfoten inte blivit exakt som den kanske borde i samband med den inledande takrenoveringen som startat innan mina kontakter med STAP.

Men det blev en mycket trevlig och lärorik eftermiddag där betydelsen av huset och dess pietetsfulla återställande inte bara för Peyriac-Minervois men också för hela regionen börjar bli allt tydligare. Fru ingenjören och min rådgivare kom snabbt i en kreativ diskussion kring terrassen. Såväl tekniska detaljer som konstruktionsdetaljer och estetiska avväganden avhandlades och helt plötsligt har jag möjligheten att välja mellan gjutjärnsräcke och korsvirkesvariant till exempel.

När dagen var över hade vi tagit ett antal mycket stora steg mot en lyckad restaurering.