Redan i tidigare episoder har vi berättat hur hustrun och jag fått lära oss att göra en ”enduit de finition a la chaux aérienne ” alltså en riktigt naturnära puts med bara sand vatten och luftkalk, ett långsamtorkande kalk som redan den gamle romaren Cato berättade om i sitt verk De Agricultura.
Den som vill förstå processerna med att bränna kalk kan gärna kasta ett öga på videon nedan och vill du veta mer om medeltida material i allmänhet är Chateau Gudelons hemsida en guldgruva.
Nåväl, nu var det dags att gå från ord till handling och putsa köksväggen mot norr en yta på cirka sex kvadratmeter, och detta dessutom medan min accompagnatrice med jämna mellanrum tittade hur det gick.
Jag hade redan dagen innan gjort det mesta underarbete vilket i princip består i att foga i urholkade murningar, fylla i håligheter och lägga en yta av gobetis där det är tegelytor. Så framför mig hade jag sex m2 av ganska rät väggyta som jag nu ordentligt blötte med vatten.
Putsbruket kan med fördel blandas dagen innan för här pratar vi om ett bruk som brinner mycket långsamt, ja egentligen har det hårdnat helt först efter ett år och det kan sparas en tid under en vattenspegel. Recept och arbetsmetodik hittar du i denna nyligen publicerade episod.
Första kvadratmetern tog nog en och en halv timme att färdigställa och det gick åt runt 12 liter bruk detta kan jämföras med när min läromästarinna putsar då det går åt cirka 8 liter och det blir ett par kvadrat i timmen.
Men skam den som ger sig och jag tycket nog att jag lyckades få dit putsen jämt och bra med ett eller ett par drag (håller man på och fortsätter så riskerar den att lossna från underlaget).
Halvvägs på g!
När den torkat några timmar (beroende på putsens fuktighet från början och omgivande temperatur) så är det dags att ”talocher” alltså att massera putsen så att den lite glatta ytan ruggas upp och kvarvarande märken frän mursleven försvinner. Jag använde mest en liten taloche på kanske 2 x 4 cm2 och av ek som var hemmagjord och den fungerade finfint.
Att maska av mot trädetaljer och tak var en utmaning jag löste med täckplast och målarduk med ganska stor exakthet inte minst därför att alla trädetaljer var målade redan.
Vartefter började väggen att växa fram och jag kände mig nästan som murare och än mer ökade stoltheten när La Maconne gav mig helt godkänt!
Nästan klart! Nu återstår en halv m2 samt att rengöra de synliga stenarna.
Murarmästarinna och stolt lärling
Den klassiska pilsnern till muraren avslutar dagen och episoden!
Wow, nu går det undan. Snyggt!
GillaGilla
Vilken fin yta det blir !! och snygg färg. Blandar man färgen i putsen och vilken färg använder man ?
GillaGilla
Broder!
Tack, färgen kommer i detta fall från den lokala sanden jag använder och jag håller på att övertyga hustrun att den inte behöver målas. Man kan blanda pigment i kalkbruk men då max 10% av vikten av kalket (och det är en blandning av 1 del luftkalk och 4 delar sand 0/4) eller så kan man måla med äggoljetempera eller kalkfärg.
JP
GillaGilla
Hurra, hurra! Jobba på, jobba på – ååå……så fint det blir!!!!!!!
GillaGilla
Tack Broder!
Ja, konstruktion tenderar vara mer givande än destruktion!
JP
GillaGilla
Pingback: Fyra hål i väggen | hus i frankrike
Pingback: Köksgolvet pånyttfödelse – första 30 plattorna | hus i frankrike