Palais de Pape i Avignon

Med en dryg vecka kvar tills nästa arbetssession i Aude, drar jag mig till minnes ett besök i påvestaden Avignon i somras, ett besök som inspirerar till stordåd i medeltida inredning.

Avignon – staden som vid 1300-talets början fick ett universitet grundat av påven och strax därefter blev säte för de kommande sju påvarna under dryga 60 år och dessutom några ett par ”motpåvar” i den schism som uppstod när Rom åter blev påvesäte.

Några av de franska påvarna.

Skälet till flytten lär ha varit Frankrikes kung Filip den IV såg potentialen i kyrkoskatten och flyttade påvedömet från Rom till Avignon och dessutom såg till att utse påvarna själv för att få total koll. Filip den IV (”den sköne”) var för övrigt samme herre som bannlyste Tempelherreorden i samma veva och brände stormästare Jacques de Molay på bål några år senare.

Avignon-påvedömet kännetecknades av världsliga synder som korruption och en allmänt lössläppt livsstil och många var de som strävade att påven skulle åter till Rom, bland dem vår Heliga Birgitta från Vadstena. 1377 var det nästan över ty då flyttade påven Gregorius XI tillbaka till Rom och Vatikanen. Dock uppstod då det som kallades den stora schismen med motpåvar vilket pågick fram till 1417 då Avignon slutligt gav upp sina påveambitioner.

Listning per yrkeskategori på några av dem som var med och byggde påvepalatset.

Vi besökte påvepalatset som i sin glans dagar var en av medeltidens största byggnader med ett överdåd i såväl utrymmen som dekor. Otaliga var idéerna och inspirationen för inredningen av vårt hus från 1498.

Otaliga exempel på tidstypiska medeltida motiv och mönster på carrelage plattor.

En av deras plafonder under restaurering.

Samma plafond betraktad med cool augmented reality software som tillhandahålls!

Fascinerande visualisering av köket i full aktion! Möjligen inte exakt så vårt kök skall se ut!

 

”Sur le Pont d’Avignon…”

För många är kanske sången den franska barnsången Sur le Pont d’Avignon den mest ögonblickliga associationen till staden. Sången som handlar om fransk folkdans kommer från en Opéra Comique (operett) från mitten av 1800-talet men har ju kommit att bli en klassisk barnsång för fransmännen och många med dem.

Bron då? Ja den finns där och heter egentligen Pont Saint-Bénézet och har gått över Rhône när den byggdes på 1170-talet men redan 1226 när staden belägrades så blev den förstörd. Den återuppbyggdes men förföll igen och 1669 gav man slutligt upp och nu är resterna en fin attraktion med fyra återstående spann (av ursprungliga 22) där mängder av turister går ut och tittar över kanten och kan så bocka av ytterligare ett UNESCO världsarv på sin ”bucket-list”!

Här hör vi smörsångaren Jean Sablons lite swing-inspirerade version. Sablon som kanske inte längre är så välkänd i Sverige var en fransk gigant som stora delar av 1900-talet var i klass med självaste Maurice Chevalier.

Och här en annan kanske mer typisk Sablon-hit.

 

Vi avrundar med lite mer köksinspiration från medeltiden i form av vackra mattallrikar.

Det påvliga kökets bakugn får avrunda detta inlägg då den dessutom gav oss lite inspiration till ett bygge på landet i Stockholms Skärgård.

En rysk filmaffischhund får inleda bara för att han var så oemotståndlig!

I Frankrike är det gott om hundar vilket för en gammal hundägare är fantastiskt trevligt. Små hundar att ha i handväskan och gigantiska hundar med munkorg som kastar sig mot staketet när man går förbi dem – och allt där emellan.

Hunden och fransmannen har sedan länge haft ett nära förhållande och här kan den specialintresserade läsa om några av presidenternas sällskapsdjur under åren.

Nuvarande Président de la République Emanuel Macron, har sedan något år sin kompis Nemo som från en lite tveksam start har anpassat sig perfekt till protokollet.

 

Ett litet aber i sammanhanget är att användandet av de påsar som kommunerna så välvilligt ställer till förfogande inte fullt ut har slagit igenom hos hundarna och inte alltid heller hos alla hundägare.

Detta leder till att hundlämningar är en lika frekvent företeelse på gatan som i alla insändarspalter i lokaltidningarna. Det är ju svårt att lasta hunden för detta så det blir nog husse och matte som behöver rycka upp sig lite.

Avslutningsvis en kavalkad av fina hundar vi mött…

Grannhund i solnedgång!

Skönt att vila efter lunchen!

Barmästaren! Två grisöron och en vatten tack!

Det luktar får!

Ser gott ut!

Förgrymmad medeltida hund på plafondmålning

Det skall understrykas att alla i episoden förekommande hundar är föredömen och inte smutsar ned!

 

 

Sedan vi tog våra första stapplande steg på vår renoveringsbana i Sydfrankrike har sökande efter husets historia varit ett spännande projekt.

Vår nya namnskylt med QR kod till denna blogg, flankerad av ytterdörr från 50-talet!

Allt från de första kontakterna med Archives Departemental i Carcassonne till när vi hade turen att komma i kontakt med en av regionens auktoriteter på medeltida arkeologi Frédéric Loppe, som varit vänlig nog att besöka vårt hus vid två tillfällen.

Hela resan från första tanken om att huset nog är ganska gammalt tills vi idag beslutat oss för att förhålla oss till ett bygg startår, har varit lång och jättespännande. Du kan enkelt följa vårt arbete med detta genom att klicka på och läsa de olika länkade episoderna i denna text.

Varför just 1498 då kan man fråga sig?

Det är en sammanvägning av dendrokronologiresultaten, byn Peyriac-Minervois historia och vår medeltidsarkeologs publikation om byn men också hans personliga tankar och uppskattning av byggåret. Säkert kan vi få komma att ompröva detta årtal framöver men med det vi nu vet är det den bästa uppskattning vi kan göra – och dessutom innebär det ju i så fall att vi numera renoverar ett 1400-tals hus i Frankrike!

Utsnitt ur dendrokronologirapport som ger vid handen att 1498 kan vara ett troligt år.

Vad hände då detta år i Frankrike, Sverige och andra delar av världen, kan det vara kul att fråga sig.

Ja en sak är säker, mycket har gått förlorat i tidens töcken och boktryckarkonsten var ju vid denna tid ett nytt påfund (Paris fick sitt första tryckeri 1470) så det skrivna ordet var inte ännu allmängods.

Frankrike bytte både kung och kungaätt detta år då Karl VIII (den älskvärde) av Valois dog och ersattes av Louis XII (folkets fader) av ätten Orléans. En fascinerade bild av det politiska livet på denna tid ger denna artikel om Karl VIII’s hustru Anne.

I Peyriac-Minervois var det gamla slottet (byggt ihop med, och runt kyrkan) på väg att bli helt omodernt och ett nytt planerades och byggdes sedan under 1500-talet. Mycket hände under denna tid då armborstet började ersättas av handeldvapen och blidor (trebuchet) av artilleri.

Replik av ett medeltida armborst från muséet vid Chateau de Montségur.

Vårt hus var högts sannolikt ett av de ”nya” husen som byggdes i samband med detta. Byn historia beskrivs i en grundlig och fascinerande i ovan artikel av Frederic Loppe.

Grannens mur som är del av den ursprungliga befästningen från 1100-talet.

”Nya” slottet från 1500-talet, som ligger i linje med vårt hus cirka 50 m söder ut.

Europa står vid denna tid i brytningen mellan medeltid och renässans. Christoffer Columbus ger sig ut på sin tredje resa detta år och kommer till Mellanamerika där han bland annat ”upptäcker” Trinidad och Tobago men tror fortsatt att det är Indien eller någon del av Asien han hittat. Resan slutade dock i besvikelse då han blir fängslad och hemsänd av spanska kungen för att han uppfört sig för grymt mot lokalbefolkning och besättning.  1498 anses allmänt också vara det år Leonardo da Vinci färdigställde Nattvarden i refektoriet i klostret Santa Maria delle Grazie i Milano och var också året då den kontroversielle Niccolò Machiavelli, 29 år gammal, utsågs till statssekreterare i Republiken Florens.

Niccolò Machiavelli

I Sverige var den danske kungen Hans (eller Johan II) regent och han sägs ha varit en trevlig prick om än krigisk och dessutom far till Kristian, som vi svenskar sedermera skulle ge tillnamnet ”tyrann”.

Hans blev kortlivad på svenska tronen och både företräddes och efterträddes av den betydligt mer välkände riksföreståndaren Sten Sture den äldre. 24 år senare skulle legendaren Gustav Vasa bli kung i Sverige.

Detta år invigdes också Bernt Notkes staty ”Sankt Göran och draken” i Stockholms storkyrka som ett minne av slaget vid Brunkeberg och det är just kyrkor i sten som fortfarande finns kvar från denna tid däremot finns idag det endast ett fåtal profana byggnader bevarade i Sverige byggda på medeltiden. Några enstaka hus i Gamla Stan i Stockholm samt i Lund och Visby (som för övrigt har en av de bäst bevarande ringmurarna i Europa).

Sankt Göran och Draken i Stockholm; som jag också återfunnit i Moux!

Så 1498 var länge sedan och tanken svindlar vid att vi nu har ansvaret för, och renoverar ett hus som fyller 520 år i år!

En 520-åring fräsch för sin ålder!