I dessa tider av reserestriktioner får man än så länge nöja sig med att drömma om Sydfrankrike och den fortsatta renoveringen av vårt 1500-tals hus. Men just idag, drömma om några av gatorna i ”vår ” lilla by. Peyriac-Minervois som vi beskrivit i flera episoder, är en ganska typisk fransk och mycket levande by med strax över 1000 innevånare belägen i hjärtat av Aude.

I denna episod tänkte vi vandra i historien bakom några av gatunamnen som nogsamt är presenterade på skyltar med den för byn unika designen i blågrå metall och med byns vapen tre stenar överst.

Vi har slumpvis valt några av gatorna för att utröna historien bakom namnen. En översikt över samtliga gator i kommunen hittar man under denna länk som för övrigt erbjuder denna tjänst för alla Frankrikes drygt 36 000 kommuner.

Låt oss börja med den gränd som tillsammans med Rue de la Ville, den gamla huvudgatan, bildar hörnet där vårt hus ligger.

St. Martin är ett vanligt förekommande i byn och bland annat namn på några av det lokala kooperativets viner. Min personliga gissning (och läsare med mer kunskap får gärna rätta mig) är att det emanerar från Frankrikes skyddshelgon med samma namn. Martin av Tours var son till en romare och född i Centraleuropa, på 300-talet kom han efter en militär karriär att döpa sig och bli resande i kristendom.

St Martin delar sin mantel med en tiggare

Bland annat i Frankrike och hamnade till slut som biskop i Tours där han grundade ett kloster utanför staden. Han har också ett oklart förhållande till gäss och är den som vi i Norden och Tyskland firar när vi äter gås på Mårtens afton. Det var frankerkungen Klodvig I som gjorde Martin till nationalhelgon vilket han förblivit! Den som vill veta mer, kanske om hans attribut manteln och hans koppling till palliativ vård kan titta här i Wikipedia.

 

Rue Émile Pouytes minner om en tragisk händelse 1976 då en vinbonde i trakten kom vägen för en dödande kula under manifestationer mot billigt importvin från Italien och Spanien. Samtidigt dödades också en av den nationella polisens CRS, befäl.

Frankrikes eget Ådalen-31, Révolte des vignerons, inträffade i trakten 1907.

Konflikter som påminner om vinets enorma betydelse för den lokala ekonomin de senaste 150 åren har varit återkommande något vi bland annat berättar om i denna tidigare episod.

Place Charles Sarrato har som framgår på skylten, sitt namn efter en i raden av våra 31 borgmästare sedan 1790 (efter revolutionen). Han innehade posten 1971 till 1977 och lär bland annat ligga bakom vårt bibliotek. Vår nuvarande Borgmästare Madame Denise Gils vann i de nyligen timade kommunalvalen, redan i första omgången, sin andra termin för de kommande sex åren!

Listan på våra borgmästare.

 

Rue du Bourguet vet jag ingen annan historia om än att den leder ned till Place du Bourguet eller Place de La Libération. Denna plats med kommunens ”foyer” eller Folkets Hus är just nu under uppfräschning för att fortsätta ge byns alla innevånare en samlingsplats för fest och firande under de stora platanerna.

Bild av några Peyriacois som samlas under Platanerna på tidigt 1900-tal

Dansbanan som färdigställdes av ungdomarna i samband med befrielsedagen 1945 rivs nu upp men platsen kommer att avteckna även i torgets nya utförande.

Kanten av Place de la Libération/du Bourguet där man ser dansbanan framför Foyern.

Som en avrundning av denna promenad genom medeltida gränder lyssnar vi till den totala kontrasten, nämligen att flanera på Paris breda boulevarder och vi gör det i sällskap med Frankrikes kanske bäste sångare och skådespelare genom tiderna, Yves Montand!

 

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!