Från dag 1 har vi varit fast beslutna att på ett eller flera ställen i huset ha några gargoyles eller grotesker som håller koll på oss och våra gäster.

Så det var en välkommen nyhet när vår yngsta dotter sände en bild på en söt individ av denna mytiska art som hon funnit i en inredningsbutik i Hälsingborg. Han är numera inköpt och bor i hennes och pojkvännens lägenhet där för att åka ned till Frankrike inom en snar framtid.

Nu funderar vi på var vi hittar en bra plats för honom och tankarna går just nu till hallen och ledstången i trappen.

Grotesker är idag benämningen på de skrämmande figuriner som vi hittar under gotiken och goterna som ju gav upphov till namnet på den medeltida arkitekturtraditionen, var dessutom möjligen ursprungligen från Skandinavien så det finns all anledning att känna sig besläktad.

Ordet grotesk har en parallell betydelse som benämning för ornamentala utsmyckningar i antikens Rom vilka man fann i grottor (grotto på italienska) men har idag kommit att betyda bisarra figuriner av medeltida karaktär.

Grotesker som används som vattenutkastare från tak och takrännor benämns gargoyles (från franskans gargouiller och engelskans gurgle alltså gurgla) och har kommit att bli den populära benämningen för dessa utsmyckningar. Under antiken fanns det liknande kreatur som kallades Chimeras (ursprunget till det svenska ordet chimär=fantasifoster) och som enligt den grekiska mytologin, var en monstruös eldsprutande hybrid varelse från Lykien i Mindre Asien. Ofta i form av ett lejon med gethuvud som springer ut ryggen och en svans som blir en orm. Tydliga kopplingar till medeltidens grotesker saknas dock.

En annan mytisk skulptur som logiskt kopplar samman medeltid med en helhetssyn på kretslopp och miljö är Green Man ett mansansikte som omges av eller utgörs av blad och ibland med vinrankor eller skott som gror ut or ansiktet. The Green Man finns i många variationer och många kulturer jorden runt och tolkas som en symbol för återfödelse och hållbarhet.

Hursom har vi nu vår första grotesk som medlem i familjen och innan projektet i Peyriac är klart är det inte omöjligt att en eller annan gargoyle och kanske en Green Man kan komma att smyga sig in.

Trots att Peyriac-Minervois är en liten by har den alla de beståndsdelar som är så viktiga när man skall välja någon bland Frankrikes över 35,000 kommuner. Med anor från romartiden och sprängfylld av historia från alla århundraden sedan dess har Peyriac hela tiden haft en stadig population på cirka 1100 Peyriacois (så kallas vi som bor där).

Peryiac är också en Commune de la paix, en fredskommun, vilket passar oss perfekt inte minst i dessa otäcka tider av begynnande kapprustning och global oro. Att vara Fredskommun kan nog innebära olika saker i olika delar av världen men med stadens son, tunnbindaren Louis Barthas (korpral i armen under första världskriget) som skrivit en välkänd bok med vittnesbörd om krigets djävligheter och med en fredspark i byn och årlig fest den 21 september på FNs Internationella fredsdag, är detta mer än ord.

Med två boulangerier, en restaurang, ett apotek, ett charkuteri, en tabac, ett apotek, post och förstås ett Mairie är den lokala servicen god. En spännande och lite unik institution är en ungdomsfullmäktige som kompletterar den vanliga kommunfullmäktige med åtta ungdomar i åldrarna 8 till 12 år som bidrar till kloka kommunala beslut.

Kollektivtrafik är inte Frankrikes bästa gren ute på landsbygden men även här har vi det bra ställt med buss 40 som ett antal gånger per dag går in till Carcassonne och stannar i närliggande byar på vägen, en buss som också fungerar som skolskjuts.

Kort och gott en lugn oas med bra service, trevliga människor och till och med lite kollektivtrafik. Strategiskt central placerad i Aude mitt i Languedoc-Roussillon med väl över 300 soldagar per år och de för vinet och oss så välgörande ljumma vindarna från Montagne Noir, så helt klart har vi haft tur när ödet guidade oss till denna lilla medeltida by med sin romanska kyrka som började byggas på 900-talet.

När jag i helgen var på BAUHAUS i Bromma låg den där och väntade på mig, min nya Marteaux pneumatique eller tryckluftsdrivna slaghammare för borttagning av puts. Med runt 130 m2 innervägg att knacka rent och senare minst lika mycket till av yttervägg så var beslutet att slå till och inhandla detta geniala verktyg enkelt.

Priset 1800:- var avskräckande men med en rabatt för utgående produkter hamnade den 1600:- lägre och efter att ha pungat ut med ynka 200:- SEK var jag så lycklig innehavare av detta proffsverktyg.

När jag senast var nere i Peyriac inledde jag arbetet första dagen med att knacka rent runt 40 antika klinkerplattor följt av ett par timmar med att knacka ren någon dryg m2 av väggen i kammaren på nedervåningen och sen lade högerhanden av. Min läkarvän har senare berättat att jag troligen fått en huvudnerv i kläm och mycket riktigt så kom handen tillbaka i funktion dagen efter, gudskelov.

Hursomhelst var det en erfarenhet som gjorde mig beredd att följa rådet att köpa en slaghammare och nu har jag en. Jag kan knapp bärga mig tills jag får möjlighet att hyra tryckluftsaggregat (av rätt typ) och köra igång.

Inom en radie på 24 mil hittar vi inte mindre än 10 olika världsarv utvalda av UNESCO. I sammanhanget kan noteras att Sverige har totalt 15 världsarv över hela vårt land.

Världsarvsidén bygger på insikten att vårt gemensamma kultur-och naturarv hotas av förstörelse på grund av förfall men också till följd av de snabbt ökande sociala och ekonomiska förändringarna i världen som leder till krig och terror. Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne så värdefullt att det är en angelägenhet för oss alla på jorden, en plats, miljö eller besöksmål som på ett unikt sätt vittnar om jordens och människans historia.

För att tas upp på listan måste ett minne uppfylla flera kriterier såsom att vara ett mästerverk skapat av människan, arkitektoniskt stilbildande, en miljö med roten i idéer eller religion av universell betydelse eller ett landskap med exceptionella skönhetsvärden eller en hemvist för utrotningshotade djur och flera andra kriterier.

Ett av dessa är Canal du Midi. Denna 36 mil långa vattenväg som förbinder Medelhavet och Atlanten har 328 olika konstrruktioner såsom slussar, broar, tunnlar och akvedukter. Chefsarkitekt var Pierre-Paul Riquet som ledde de 12 000 arbetare som i 14 år uförde bragden att bygga kanalen.

Kanalen byggdes under Ludvig XIVs regeringstid mellan åren 1667 och 1681 och var en start och accelerator för Frankrikes industriella revolution och invigdes som Canal Royal de Languedoc den 24 maj men döptes sedan om till till Canal du Midi år 1789 av revolutionärerna.

En utmärkt utgångspunkt för att utforska och besegla kanalen är vår grannby Homps och möjligheterna att turista här är många, från att hyra husbåt till dagsutflykter till bra priser.

I väntan på att äntra båten för din kanalfärd kan du bidra till att rädda den världsunika allén av plataner som tyvärr drabbats av sjukdom och måste omplanteras de närmaste åren.

Hittills har jag som framgått bara sett fransk administration från dess bästa sida och med en lika positiv inställning närmade jag mig ERDF som alltså är distributionsbolaget helägt av EDF (som är produktionsbolaget) och hela kalaset ägas av staten.

Före förändringen

Jag hade mitt abonnemang av förnybar el klart med EnerCOOP (och är dessutom medägare i kooperativet) så nu skulle i princip bara min elektriker och ERDFs representant försöka synka sina tider för att dels koppla in en jordfelsbrytare samt ett uttag direkt vid centralen (och klippa resten av installationen som var obeskrivlig) samt slå på spänningen.

Runt trettio email senare och några telefonsamtal resulterade till slut i ett mail till dem alla där jag konstaterade att detta var ett moment 22! Alla väntade på något besked från den andre men inget hände. Så plötsligt på fredagen i min arbetsvecka när jag ringde ERDF fick jag det glädjande beskedet att på måndag mellan 08.00 och 12.00 så kommer det en tekniker.

Samma morgon stod min elektriker där, eller snarare tre stycken, chefen, elektrikern och en lärling. Mindre än en timme senare var installationen fixad och halv tolv kom så ERDFs trevlige tekniker och sätter i två proppar – och det varde ljus! Dessutom bjöd EnerCOOP på EDF teknikerns kostnad för att det varit så struligt, så slutet gott allting gott!

Efter installation (de två lösa kablarna är styrning till varmvattenberedare som skall kopplas in senare och är strömlösa).