Första heldagen blev direkt en arbetsdag då ägaren till Apex och tillika snickarmästaren, utbildad i les compangnons anda, dök upp vid 8.30 och vårt planerade accompagnementprojekt drog igång.
Med sig på lastbilen hade han drygt 50 längdmeter reglar av nysågad douglasgran i dimensionen 100×50 mm. Vi började direkt med att ”tabletter” (ett verb) det vill säga hålla en regel i våg från högsta punkten och spara 20 mm och sedan följa golvets olika ojämnheter med kortändan på en planka och en penna så att man ritar upp en profil på regelns sida efter vilken man sedan kan figursåga. Detta ger en regel som ligger an bra mot golvet hela vägen istället för att som i min initiala tanke att palla upp med underlägg av trä.
Så snart första regeln är på plats kan man fortsätta med den som utgångspunkt att göra nästa i våg mätt med ett vattenpass och då markera överkant som skall sågas till med en penna och vattenpass om det är någorlunda rakt underlag.
På våningen en trappa upp där vi arbetade, är skillnaden mellan högsta och lägsta punkt runt 20 cm så det blev dubbla reglar i halva rummet.
Väl framme vid eldstadsöppningen var det dags att montera ned denna pjäs i trä från 30-talet för att sälja och sedermera ge plats åt en av lokal marmor. Dock kommer vi att införa eldningsförbud eftersom skorstenen inte fyller dagens krav på brandsäkerhet.
På slutet finjustering med en och annan uppallning och lite elhyvel så att maximal avvikelse blir under 1 mm.
När man arbetar som lärling en dag som denna blir man förutom väldigt trött, också ständigt påmind om betydelsen av hantverksskicklighet och styrkan i att tänka rätt första gången. Och så var det ”det där” med franskan. Jag börjar få en känsla av att jag har tillgång till ett antal 100 ord per dag och varefter dagen lider tar de slut. Men visst lär man sig både språket och byggnadskonsten och det faktum att en enkel gammal hotelldirektör och hålbarhetsrådgivare fick godkänt efter en heldag som hantlangare på fransk mark manar till fortsatt arbete.
Så var det bara finjusteringen och städning kvar och hela jobbet tog en knapp dag för 2 man (nåja 1,5 då!)
Vi avslutar denna episod med en stämningsbild från Rue de la ville i novemberkvällen, en vy som sett likadan ut i många hundratals år, möjligen bortsett från ERDF’s gräsliga lampa. Trevlig Advent!
Pingback: Caunes röda marmor | husifrankrike
Pingback: Hur hittar man de mest hållbara lösningarna för varje del i renoveringen? | husifrankrike
Pingback: Utsättning av golvnivåer | hus i frankrike
Pingback: Dörröppning | hus i frankrike
Pingback: Enduire – att putsa! | hus i frankrike
Pingback: På jakt efter reservdelar till huset – igen! | hus i frankrike
Pingback: Målet och vägen | hus i frankrike