Denna rubrik har blivit lite av ett den föresats vi har med projektet här i Sydfrankrike, för såväl restaureringen av huset som när vi och andra hågade sedan skall bo här, nämligen att kunna göra en tidsresa på riktigt. Att som kontrast till dagens hypersnabba samhälle få stanna upp och förstå de värden som fanns vid den tid då vårt hus först byggdes. Troligen slutet av medeltiden runt 1500-talets början.
Självklart var detta på många sätt en hemsk och otrygg tid med krig, stråtrövare och mycket ohälsa men medeltiden hade sina lite ljusare stunder och dessa stod just vår del av Frankrike för. Det var här som det höviska riddaridealet myntades och den fina trubadurtraditionen uppstod. Det var här som ledare som Raymond Roger Trencavel styrde sina domäner med mångfald och tolerans, värden som många ledare idag i både öst och väst bör ta till sig. Det var här som katharerna spred sin version av Kristendomen präglad av tolerans och god vilja.
På 4 timmars vandringsavstånd (eller en dryg timme med cykel eller endast 24 minuter billedes) finner vi några av de kanske mest magiska katharslotten, nämligen Chateau Lastours med sina fyra slott från tidig medeltid. Detta var vägen till Carcassonne och ett perfekt ställe att hålla kolla på vandrare och handelsmän eller en fientlig här och inte minst tillgången till gruvorna i Montagne Noir.
Jag tog mig dit igår och när man kommit till vägs ände gör man entré genom den gamla ombyggda fabriksbyggnaden som förutom anslutande utställning om Katharerna också huserar en restaurang med en stjärna i Guide Rouge, Au Puits de Trésor, där le chef Jean Marc Boyer håller i grytorna.
Första stegen på en lång vandring…
Tänk om dessa stenar kunde tala? Kyrkväggen till Lastours gamla kyrka där Katharerna hade Gudstjänst.
Första slottet av fyra…
Vacker stensättning som består!
En naturlig grottformation genom vilken vägen till Carcassonne passerade.
Alla fyra slotten på håll fina att betrakta efter fyra timmars vandring och snudd på klättring till dem.
Men det var det värt och jag kan inte låta bli att tänka på hur den tänket som precis som jag satt en sen eftermiddag och såg slottet i motljus på samma sätt men för runt 1000 år sedan. Det är detta som gör att tidsresor i verkligheten blir så fascinerande!
Pingback: Teater i byn | hus i frankrike
Pingback: Vår begynnande tidsresa | hus i frankrike
Pingback: De som var här före oss! | hus i frankrike
Pingback: Blomrankor och vinrankor | hus i frankrike