Som vi berättat i tidigare episoder har vi lag ned ganska mycket tankeverksamhet och arbete för att återställa våra medeltida takbjälkar till sin forna glans.

Vi började med att riva det tråkiga innertaket av fransk gissningsvis 50-tals modell och fortsatte med att rengöra genom den unika tekniken sodablästring.

Därpå en impregnering med ekologisk skyddsvätska som är verksam mot såväl svamp och mögel som termiter (det finns sådana i vår by och bland annat har prästgården drabbats).

Sen var det då dags att laga större sprickor med hjälp av klassisk ”träfylla” som vi blandade av sågspån (som blev över när vi sågade upp lister till takkasetterna) med äkta benlim från Skansen.

Med listerna på plats var det så dags att sätta in snedställda plattor (closoirs) vid vägganslutningen som vi sett att man gjort i taket i salen en trappa upp.

Förebild från museet i Limoux där de snedställda closoirs syns.

Grundmålningen tog fart och efter två lager ser det ganska bra ut men vi kände ändå att en ytterligare förbättring som skulle ge optimalt slutresultat var om vi kunde hitta ett ekologiskt spackel för att fylla ut de mindre håligheterna i ytträet på ekbjälkarna. Dessa kan se ganska ankomna ut på vissa ställen men så fort man sågar i en gammal medeltida ekbjälke blir man påmind om att bara någon halv centimeter in i träet är det hårt som stål.

Alltså dags att leta efter ett bra ekologikst spackel och efter lite surfande dök vi på Färgriket och hittade deras gipsbaserade Fin- och strukturspackel som nu är inköpt och nu packas ned i bagaget när vi nästa vecka anträder färden till Sydfrankrike. Med en ytspackling på de mest heterogena delarna hoppas vi att helhetsintrycket av våra bjälkar när de är färdigmålade med ekkulör av äggoljetempera kommer att se som nya, förlåt gamla ut!

Obs! husifrankrike.com arbetar ej med produktplacering och allt vi rekommenderar gör vi för att vi själva funnit det vara bra produkter.