Den kanske mest mytomspunne hantverkaren vid sidan av den frie muraren var nog stenhuggaren eller ”le tailleur de pierre”. Han (och det var nog nästan uteslutande män på den tiden) var ju den som skapade såväl de rätlinjiga murstenarna som trappsteg, valvstenar och inte minst alla vackra utsmyckningar. Stenhuggarna utgjorde enligt vissa källor lite av aristokrati bland hantverkarskråna.

Yrket att med hammare och huggmejslar forma sten är uråldrigt men utvecklades i bygghyttorna i medeltidens Europa. På Chateau Guedelon, detta enastående experimentella arkeologiprojekt som vi besökte nyligen, har man i nära anslutning till stenbrottet (där ”les carriers” stenbrottsarbetarna, tar fram råvaran) byggt en autentisk stenhuggarhytta. Här kan man följa de olika momenten från rå obearbetad sten till utsökta konstverk färdiga att mura in i slottet. I nedan video får man en fin insikt i stenhuggarens dagliga värv.

Stenhuggarens verktyg som tillverkades i smedjan bredvid var naturligtvis helt avgörande för ett snabbt och kvalitativt arbete. Mästaren ritade upp mallar på marken eller så använde man standardmallar i trä.

Slipning av verktygen utför stenhuggaren själv.

De som var mästare hade också en god kunskap i geometri och kunde på så sätt rita upp och garantera kvaliteten på de färdiga huggna stenarna men också utbilda lärlingarna.

Praktikantsystemet, Les Compagnons du Devoir et du Tour de Frances, finns fortfarande i Frankrike med den klassiska tour som lärlingen har möjlighet att göra för att på bästa sätt få en mångfald av intryck och kunskaper sig till livs. Nuvarande organisation formades 1941 men ursprunget förlorar sig i historiens töcken med rötter hos kung Salomo. 

Det finns inte så mycket spår av bearbetade stenar i vårt hus. De kanske tydligaste är sittbänken och den spröjs i sten man bara anar fästena efter, båda i vårt medeltida fönster.

Men även återställandet av spiselkrans och den lilla nisch som finns på höger sida om öppna spisen i salen lär också bli stenarbeten. Den lilla nischen har nu troligen fått sin förklaring och kan ha varit ett förråd för torra späntade stickor och fnöske för att snabbt kunna tända spisen. Vi skall minnas att salen varit dubbel så stor som idag när även grannhuset innefattades i vår fastighet.

I svenska språket har vi två uttryck som associerar till detta att ”hugga i sten” som syftar på ett stort misstag och antas komma från misstaget att träffa en sten när man hugger träd med en yxa. Men vi har också det mer positiva, att något är ”hugget i sten” om det inte går att ändra och som mer syftar på stenhuggarens arbete. Nedan en stentavla från Guedelon med huggna signaturer.    

Det senare ordspråket återfinns på såväl engelska ”set in stone” som på tyska ”in Stein gemeißelt” och anses anspela på tio Guds bud som var huggna i två stentavlor, även om texten (i alla fall i 1917 års bibelöversättning) lyder ”Och han skrev dem på två stentavlor, som han gav åt mig (Mose)” Nedan en medeltida bild av Moses som får stentavlorna av Gud och med det får avrunda dagens episod.

• Vårt medeltida kammargolv – klart!
• Ett medeltida kök växer fram
• Medeltida trappnosar
• Slarvfönster
• Lagt golv ligger

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!