Supermarket med antik sten

Vacker fontän med kar en av tusentals imponerande antika produkter hos Materiaux ancien du Sud

Denna vackra dag var det dags att leta tomettes för att ha tillräckligt många när Pauline från Atout Mur kommer och jobbar med oss i veckan. Efter att ha letat runt i det ganska magra utbudet av byggnadsvårdsbutiker och liknande vårt departement har vi hittat en som håller till någon timme norr om Montpellier.

Före och efter! Skillnaden kanske inte är överväldigande på bilderna men för oss var det 800 kg i lyft och 40 mil på vackra franska landsvägar.

Just återkommen från semester meddelande han det glädjande beskedet att visst hade han antika tomettes i storleken 23 x 23 cm och dessutom kunde han tänka sig att köpa vår gamla med cementbruk på. Vi har redan bestämt oss för att inte fortsätta att rengöra de runt 200 som vi har kvar då det är en för smutsig verksamhet nu när huset börjar bli lite mer ordnat.

Cementtyngda tomettes från vårt hus på väg till försäljning och tvätt.

Snabbt borstade vi av det värsta och lastade 70 smutsiga tomettes att sälja. Dessa golvkakel av terrakotta är klassiska härnere och har tillverkats sedan medeltiden och vårt utbud och det vi nu söker är en blandning om inte från alla dessa sekel så åtminstone från de senaste tre.

Dryga två timmar bilresa med vår hybrid som snällt rullar på, tar oss upp till MAS i Saint-Christol-lès-Alès där Thierry och hans kollega som är stenhuggare håller till. Ja, detta visar sig vara ett verkligt snabbköp för antik byggnadsvårdsmaterial och dessutom med ett enormt utbud.

Efter att ha titta runt ett tag (se bildspel ovan) och fascinerats av allt det arbete som gjorts för att skapa alla dessa vackra ting ur sten var det dags att välja ut våra tomettes. Med lyxen att få välja ute de bästa ur högarna med 23 x 23 cm började vi plocka. Vi vågade lasta ett 90-tal vilket motsvarar runt 175 kg och är väl under bilens maxlastvikt.

Hustrun väljer och vrakar.

Med en dags marginal har vi nu tillräckligt med tomettes för att imorgon fortsätta att arbeta en dag med köksgolvet tillsammans med vår accompagnatrice och maître maçon, Pauline.

Läs mer här om hur vi själva tidigare rengjort våra tomettes.

Läs mer här om när vi började lägga köksgolvet.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Låt täckelset falla!

Tillbaka i varma, vackra Aude efter ett uppehåll på nästan två år. Spänningen var stor när vi öppnade dörren till vårt medeltida hus och till vår glädje kunde konstatera att det såg ut som när vi lämnade det senhösten 2019.

En skillnad var den gula och blinkande (nu när strömmen är påslagen) Linky elmätaren som så smidigt rapporterar elförbrukningen automatiskt. En dröm för en deltidsfransos men inte lika populär här visar det sig (bland de som fruktar övervakningssamhället).

Inför yngsta dotterns, med fästman, besök blev det en snabb städning av huset så att det, trots att det är en byggarbetsplats skulle se så fint ut som möjligt. Huvudnumret fick bli att efter nära tre år ta bort täckelset för det äggoljetempera målade kökstaket och för första gången få en känsla för hur köket kommer att vara.

Halva täckelset borta – täckelset som suttit där för att skydda det nymålade taket under putsningen av väggarna.
Det nu helrenoverade medeltida taket i all sin hållbara glans. Ekbjälkar med dryga 500 år på nacken!

Resultatet blev till vår glädje över förväntan och när vi fick den ännu orenoverade takkronan från Orsans, på plats så infann sig den medeltida känsla vi eftersträvar. Förvisso massor av jobb kvar innan vi är där men ett viktigt steg och när dottern och hennes fästman nu drar vidare till Sète för lite föräldrafri semester börjar jobbet för det strävsamma gamla paret!  

Återstår golv, skåpinredning med vitvaror, putsning av spiskåpa och nischskåp samt renovering av takkrona.

Under deras besök hann vi naturligtvis med ett av våra världsarv La Cité de Carcassonne, vilket får illustreras med detta antika vykort i A4 storlek som vi hittade i en brocante och kommer att göra en tavla av. Det visar Carcassonne antingen på sent 1800-tal (efter Viollet le Ducs restauration) eller kanske snarare en fantasi över hur det kan sett ut runt 1600-talet eller tidigare; men efter dess storhetstid på medeltiden.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Klicka gärna på länkarna i texten som tar dig till relaterade tidigare episoder.

Sex år och 51,000 besökare senare!

Första episoden för sex år sedan!

Husifrankrike.com fyller sex år och kan se tillbaka på 367 episoder om vårt renoveringsliv i södra Frankrike. Allt som allt beskrivet med 102,000 ord, alltså som en tjock skönlitterär roman i omfång!

Den intresserade som kanske vill veta mer om kalkbruk, stenhuggare eller dendrokronologi och vad vi lärt oss om dessa, för att nämna några ämnesord, kan lätt söka i sökfältet till höger ovan och får då relevanta träffar att botanisera bland.

Kasta också gärna en blick på ”Om Huset” i menyn ovan där de olika rummen beskrivs mer i detalj.

Köket på bottenvåningen som det ser ut idag.

Med lite tappat tempo det senaste pandemiåret kommer vi nu med förnyade krafter att färdigställa bottenvåningen under tidig höst. I kommande episoder skall vi beskriva detaljplaneringen av detta men nu får det vara lite fortsatt semester först.

Att vi rundar av dagens episod med en kort berättelse om ett av de helgon man träffar på ganska ofta därnere beror inte på att hennes ansvarsområde är de hopplösa utan att hon är min hustrus namne. Hon har ett kapell i många av våra kyrkor härnere och har dessutom två ”egna” kyrkor namngiva efter henne en i Nice och en i Marseille. Den i Nice erbjuder en fascinerande 360 tour on-line, något vi kommer att göra för vårt hus framöver.

Hon föddes i Cascia i Italien 1381 som barn till fromma föräldrar. Dessa ville dock  att hon skulle gifta sig med en Paolo Mancini med vilken hon fick två söner. Maken var våldsam mot henne och omvärlden men hon lyckades till del få fason på honom. Han blev dock dödad senare och sönerna hämnades då fadern trots Ritas böner att de skulle låta bli, och inom ett år hade de båda dött också.

Rita ägnade sitt liv därefter åt välgörenhet, men nekades tre gånger inträde i Augustinernas Maria Magdalenakloster på grund av de våldsamma omständigheterna runt makens död. Hon medlade då mellan makens familj och den familj som dödat honom och hennes söner och hon kunde därefter antas som nunna, i vilken egenskap hon fortsatte sitt liv i fyrtio år fram till sin död 1457 (41 år före vårt hus byggdes). Rita anropas vid omöjliga fall och äktenskapsproblem.

Staty i St:a Ritas kapell i Albi, på vilken man tydligt ser såret i pannan hon lät fått från Jesu törnekrona.

Det lär för övrigt finnas över 10.000 helgon inom katolska kyrkan och skall man som hållbarhetsrådgivare som jag, tillbe sin professions skyddshelgon så får det istället bli Sankta Kateri Tekakwitha som är vårt helgon.

Hon har indianskt ursprung och var född och levde i trakterna av New York på 1600-talet. Möjligen kan man också vända sig till superhelgonet Franciskus av Assisi om man betitlar sig ekolog. Han blev så sent som 1979 utnämnd till ekologins beskyddare av påven Johannes Paulus II.

Vill du leta upp ditt skyddshelgon oaktat du arbetar som klockgjutare, flygvärdinna, motorcyklist  eller något helt annat så sök i listan här!

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Medeltida smide

Nu är den inköpt vår dörrklapp i ringformat. En heurtoir på franska, en vanligt förekommande detalj på ytterdörren sedan medeltiden. Den fungerade som dörrknackare men också som ett sätt att visa status allt efter design och arbete. Som vi berättat tidigare är den ringformade kläppen en uråldrig tradition för att hålla djävulen utanför huset, då hen har svårt för cirkelns runda form som kan anses fulländad och med det gudomlig.

Tubal-Cain i sin smedja, medeltida bild från Musée de Cluny i Paris, credit: Wikpedia

Smidesarbete var då, som idag, ett tungt hantverk och krävde lång träning som lärling innan man blev mästare. Redan i Bibeln berättas om Tubal-Cain som var den förste smeden och som enligt sägnen var sjunde generationen efter Adam och Eva. Han koncentrerade sig dock på att utveckla vapen så traditionen är lång och som så ofta är det människans obegripliga och olycksaliga förmåga att fokusera på krig, precis som idag, som drivit utvecklingen framåt.

Interiör från smedja av Francicso Goya, credit: Wikipedia

I vår jakt på rätt form på det dekorativa smidet så kan det unika liturgiskåpet från klostret i Aubazine, beläget 30 mil norrut från Peyriac, ge oss lite ledtrådar. Detta kloster var för övrigt Coco Chanels hem i barnaåren och hon lär ha inspirerats av ett av klostrets blyinfattade fönster när hon själv designade sin ikoniska logo. Skåpet som alltså är ett så kallat ”conditoria” anses för övrigt vara det äldsta bevarade skåpet i Europa, då det snickrades ihop på 1100-talet i solid ek och förseddes med smidda gångjärn och lås.

Det förefaller som den enkla klassiska stilen med figurer lika bockhorn har funnits sedan urminnes tider. Så vår dörrklapp kan räkna sitt ursprung tillbaka till i alla fall 1100-talets Frankrike i stil, även om den är smidd i vårt grannland Estland, som också har en lång och fin tradition av briljant smide.   

En insikt i hur det kan ha varit i en smedja på medeltiden kan man få genom att besöka Château Guèdelon som nu åter öppnar, eller i varje fall genom att titta på nedan video.  

I trakterna när oss på vägen mot staden Albi hittade jag på nätet denna firma som helt klart kommer att få ett besök när vi skall leta fler smidesdetaljer av medeltida karaktär men redan nu har jag läst och lärt om medeltida dörrklappar vilket jag kan rekommendera varje intresserad att göra.

Vi avrundar dagens episod med en bild av en ytterligt komplicerad medeltida dörr från påvepalatset i Avignon.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Live från Languedoc!

Häromdagen mailade vår goda vän mäklaren och frågade om vi ville att hon skulle ta en titt på vårt hus så att allt var i god ordning och dessutom ta några bilder och skicka över.

Många är väl vi frankofiler som nu i över ett år längtat till att komma ner och ta tag i våra hus där nere, njuta av maten, vännerna och vädret så vi tackade ja med glädje och tacksamhet att kunna få en doft av Languedoc, Aude och Peyriac-Minervois.

Samtidigt ger dessa korta filmer en överblick och ögonblicksbild av hur långt (eller hur mycket som återstår av) vi kommit med vår hållbara, historiska renovering av vårt hus från 1498. Dessutom hisnar tanken om den gamle byggmästaren som byggde huset för över 500 år sedan, kan se från sin himmel (eller var han nu hamnade) hur vår vän kan skicka rörliga bilder via en smartphone 240 mil tvärs över Europa på någon sekund; något som för honom skulle inneburit alternativen en skiss med kolstift och en vandring på ett par månader, men för oss är det självklart idag!

Tack Google Maps

Först då nedan le rez-de-chaussee, bottenvåningen där vi på videon ser köket med den nya golvplattan, det renoverade och målade och ännu täckta medeltidstaket och de rensade och putsade väggarna samt i det lilla rummet ett helt nytt bjälklag som ersatte det gamla, rensade väggar och avslutningsvis den helrenoverade dörren mot vår lilla gård.

På 1er étage ser vi salen med det sodablästrade urgamla ekbjälkarna i taket som väntar på målning och de rensade väggarna och uppriktat golv som skall få återvunnen ek på sig framöver. I det lilla rummet ett renoverat fönster, golvet på det nya bjälklaget och taket som är terrassens undersida.

På le grenier, vinden, har vi bara städat ur och tagit upp dörrhålet mot terrassen samt vid sista besöket hängt våra tvättade lakan som döljer det mesta på filmen men som vid det här laget torde vara rätt torra.

I väntan på att åka ned och kunna fortsätta renoveringen som till stora delar görs av oss själva kan vi dessutom numera se hur mycket (just nu ingen alls) av vår förnybara elektricitet från Enercoop som vi gör av med eftersom vi äntligen fått vår Linky med distansavläsning on-line! En perfekt lösning för oss deltidsboende i annat land.

Vi kröner denna episod med en bild av vår jättefina klassicistiska gatlykta som nu ersatt den fula gamla 60-talsvarianten. Vi var lyckliga att få en sådan som del av utbytesplanen, då vårt hus ligger i hörnet av gränden upp mot det ”nya” slottet.