Blå porten

Vår dörr till trädgården har varit föremål för ett par episoder tidigare och blev nu faktiskt det första av alla våra delprojekt som helt färdigställts. Har vi lagt för mycket tid på denna dörr? Ja, säkerligen men det är kärt besvär trots att den inte på något sätt bidrar till medeltidskänsla så fångar den upp det tidiga 1900-talets period av husets drygt 500-åriga historia. Vi har dessutom tänkt oss den lilla gården hållen i sekelskiftesstil.

Dörren är sannolikt tillverkad på 1900-talets första hälft av en lokal menuisier efter en typritning som var på modet då, med lite toner av jugend. De sex fönsterrutorna som tar upp väl över hälften av dörrens yta visar på hur viktigt ljusinsläpp var, och är, i dessa gamla hus. Minst tre av dem är gammalt blåst fönsterglas tror vi, men de nya köpte vi på Mr Bricolage i byn där de skär till exakt och snabbt.

Efter den genomgripande renoveringen för ett drygt år sedan då de ruttna nedersta 25 cm av originalträ byttes ut mot frisk solid ek och de två trasiga fönsterglasen ersattes, allt fönsterkitt gicks igenom, dörren grundmålades och en halva av dörrkarmen byttes till ny ek, har inget mer hänt förrän nu.

Det lilla regellåset återställt till sin forna glans och funktionalitet.

Först renoverades och renskrapades det lilla låset och ett fäste (som suttit någon annanstans i huset), för att återmonteras på slutet. Låset är märkt med en ankarsymbol och bokstäverna H D och är gissningsvis från tidigt 1900-tal.

Elegant svarvad ekprofil från den lokale snickaren.
Fastskruvad och ordentligt limmad till den tidigare lagade dörrdelen.

Sedan impregnerades den nya delen nedtill, med Woodbliss för att än bättre motstå fukt, svamp, termiter och annat otyg. Ett hål lagades med hemmagjord ”träfylla” av ekspån och lim. Sist monterades den profilhyvlade tjocka listen i lokal ek, nedtill som skall fungera som vattenavledare och dekor.

Gårdsdörren från gårdssidan före och efter slutmålning

Så dags att tejpa och måla. Sex fönster och två sidor blir 48 tejplängder, så det tar ett tag. Speciellt när de skall sitta rakt och 1 mm in på glaset för att få tätt. Sedan slutmålning med andra skiktet av den blå färg vi köpte sist på Eco Maison.

Gårdsdörren från insidan denna gång jämförd med utgångsläget 2015 (dock med målartejpen kvar som nu är borta)

Vi avrundar dagens episod med en fullmåne över huset sett från väster. En vy som sett i stort sett likadan ut i över 500 år om man bortser från grannhusen, el och gatubeläggning. Det första avslutade delprojektet för oss blir en liten milstolpe i husets långa facsinerande historia.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!


Från Marrakech till Peyriac-Minervois

Redan för drygt ett år sedan bad vi vår tadelakt-mästare att beställa handgjorda golvplattor av cement från hans leverantör i Marrakech. Mönstret designade vi efter inspiration av Anne av Bretagne (Frans I:s gemål) med vinröd mönsterfärg på ett ”off-white” underlag.

Plattorna dessutom levererade i kartonger av återvunnen papp!

Så kom då dagen då Mäster Daddis anlände med ett antal lådor med handgjorda cementplattor från Marocko. Vi är 100 % nöjda med resultatet och att sedan få jobba och lära hur man lägger dessa mönstrade plattor med vårt specialbeställda naturliga fix (lim) från Nature & Harmonie, var en upplevelse.

Blötläggning av plattorna i fem minuter
Limmet för första plattan breds ut med 4 mm spackel

Platta för platta växer golvet fram. Med ett inte helt jämnt betongunderlag och utan flytspackel (finns inte något bra hållbart sådant vad vi sett) var det ett trick att få det hela i våg. Ett trick Mäster Daddis behärskade fullt ut och som jag fortsatt skall försöka leva upp till när de sista kantplattorna och några plattor under trappen (som inte syns så väl) skall läggas av mig, framöver.

Fix läggs också på plattans undersida för att öka vidhäftning och underlätta att justera till en plan nivå.
Golvet växer fram och känslan av badrum ökar för varje platta.
Knivigast blir det som alltid vid plattsättning när de runda genomföringarna skall fixas.
Det skär i hjärtat när våra fina plattor delas men det måste till.

Vi har funderat fram och tillbaka vad gäller duschens golv och kommit fram till två möjliga lösningar. Dels att köpa en så kallad receveur (duschgolv på svenska, gissar jag) och dels att lägga cementplattor med fall mot avloppet. Cementplattor, om de mättas med linolja och terpentin, blir nämligen en fungerande fuktspärr. Dock har vi valt bort detta då det inte går att lägga fall snyggt med mönstrade plattor. 

Avslutningen görs cirka 20 cm från duschen då viss bilning kommer att behövas för vår ”receveur”

Så nu är vi på jakt efter en mycket tunn receveur (3 cm max) som dessutom skall vara gjord i ett (ekologiskt och socialt) hållbart material. Därför har vi lämnat cirka 20 cm mer än det rundade duschhörnet som skall vara 90 cm, för att snyggt kunna ansluta med de sista plattorna.

Badrummet med och utan golv med medeltida hermelinsvansar!
Sedan skall det fogas och mättas med linolja och terpentin!

Badrumsgolvet är förvisso inte riktigt klart ännu men visst kan man ana att det kommer att bli snyggt!


Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Supermarket med antik sten

Vacker fontän med kar en av tusentals imponerande antika produkter hos Materiaux ancien du Sud

Denna vackra dag var det dags att leta tomettes för att ha tillräckligt många när Pauline från Atout Mur kommer och jobbar med oss i veckan. Efter att ha letat runt i det ganska magra utbudet av byggnadsvårdsbutiker och liknande vårt departement har vi hittat en som håller till någon timme norr om Montpellier.

Före och efter! Skillnaden kanske inte är överväldigande på bilderna men för oss var det 800 kg i lyft och 40 mil på vackra franska landsvägar.

Just återkommen från semester meddelande han det glädjande beskedet att visst hade han antika tomettes i storleken 23 x 23 cm och dessutom kunde han tänka sig att köpa vår gamla med cementbruk på. Vi har redan bestämt oss för att inte fortsätta att rengöra de runt 200 som vi har kvar då det är en för smutsig verksamhet nu när huset börjar bli lite mer ordnat.

Cementtyngda tomettes från vårt hus på väg till försäljning och tvätt.

Snabbt borstade vi av det värsta och lastade 70 smutsiga tomettes att sälja. Dessa golvkakel av terrakotta är klassiska härnere och har tillverkats sedan medeltiden och vårt utbud och det vi nu söker är en blandning om inte från alla dessa sekel så åtminstone från de senaste tre.

Dryga två timmar bilresa med vår hybrid som snällt rullar på, tar oss upp till MAS i Saint-Christol-lès-Alès där Thierry och hans kollega som är stenhuggare håller till. Ja, detta visar sig vara ett verkligt snabbköp för antik byggnadsvårdsmaterial och dessutom med ett enormt utbud.

Efter att ha titta runt ett tag (se bildspel ovan) och fascinerats av allt det arbete som gjorts för att skapa alla dessa vackra ting ur sten var det dags att välja ut våra tomettes. Med lyxen att få välja ute de bästa ur högarna med 23 x 23 cm började vi plocka. Vi vågade lasta ett 90-tal vilket motsvarar runt 175 kg och är väl under bilens maxlastvikt.

Hustrun väljer och vrakar.

Med en dags marginal har vi nu tillräckligt med tomettes för att imorgon fortsätta att arbeta en dag med köksgolvet tillsammans med vår accompagnatrice och maître maçon, Pauline.

Läs mer här om hur vi själva tidigare rengjort våra tomettes.

Läs mer här om när vi började lägga köksgolvet.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Låt täckelset falla!

Tillbaka i varma, vackra Aude efter ett uppehåll på nästan två år. Spänningen var stor när vi öppnade dörren till vårt medeltida hus och till vår glädje kunde konstatera att det såg ut som när vi lämnade det senhösten 2019.

En skillnad var den gula och blinkande (nu när strömmen är påslagen) Linky elmätaren som så smidigt rapporterar elförbrukningen automatiskt. En dröm för en deltidsfransos men inte lika populär här visar det sig (bland de som fruktar övervakningssamhället).

Inför yngsta dotterns, med fästman, besök blev det en snabb städning av huset så att det, trots att det är en byggarbetsplats skulle se så fint ut som möjligt. Huvudnumret fick bli att efter nära tre år ta bort täckelset för det äggoljetempera målade kökstaket och för första gången få en känsla för hur köket kommer att vara.

Halva täckelset borta – täckelset som suttit där för att skydda det nymålade taket under putsningen av väggarna.
Det nu helrenoverade medeltida taket i all sin hållbara glans. Ekbjälkar med dryga 500 år på nacken!

Resultatet blev till vår glädje över förväntan och när vi fick den ännu orenoverade takkronan från Orsans, på plats så infann sig den medeltida känsla vi eftersträvar. Förvisso massor av jobb kvar innan vi är där men ett viktigt steg och när dottern och hennes fästman nu drar vidare till Sète för lite föräldrafri semester börjar jobbet för det strävsamma gamla paret!  

Återstår golv, skåpinredning med vitvaror, putsning av spiskåpa och nischskåp samt renovering av takkrona.

Under deras besök hann vi naturligtvis med ett av våra världsarv La Cité de Carcassonne, vilket får illustreras med detta antika vykort i A4 storlek som vi hittade i en brocante och kommer att göra en tavla av. Det visar Carcassonne antingen på sent 1800-tal (efter Viollet le Ducs restauration) eller kanske snarare en fantasi över hur det kan sett ut runt 1600-talet eller tidigare; men efter dess storhetstid på medeltiden.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Klicka gärna på länkarna i texten som tar dig till relaterade tidigare episoder.

Köksplaneringen startar

Lite genomtänkta tankar och en skiss på gång!

Efter en lång och skön semester i Stockholms Skärgård då även bloggandet fått vila är det nu dags att slutföra detalj-planeringen av köket och badrummet inför kommande arbetsbesök i vårt Peyriac-Minervois i vackra Aude.

Skillnaden mellan att romantiskt drömma fram en medeltidsinspirerad inredning till att detaljplanera bygget med flera personer inblandade och material som skall införskaffas blir snabbt påtaglig. Detta dessutom 250 mil söderut, på franska OCH med tydliga hållbarhetsförtecken.

ksmiljö från från Skokloster, olja av R Londius 1565, alltså runt 70 år yngre än vårt hus. Foto: Jens Mohr/Wikipedia

Låt oss först ta en titt på köket efter det körschema vi satt ihop. E-mail är avsända till våra specialisthantverkare. Rörmokaren i byn, en elektriker och våra två murare, tadelaktmästaren från Atelier Pittoresque i Apt och vår kvinnliga mäster från grannbyn Peyrolles, som vi arbetar med för golv och väggar.

Nu blir det digitalt planeringsmöte med IKEAs köksrådgivare för att sammanställa inköpslista. Som vi tidigare berättat är prioriteringen ur ett hållbarhetsperspektiv följande:

  1. Uteslut det vi inte behöver
  2. Återanvänd och köp på Loppis
  3. Köp miljömärkt när det finns
  4. Köp IKEA produkter

Vi har ju länge funderat och skissat på olika lösningar och sammanställt flera mood board som beskriver den känsla vi vill uppnå inspirerade av ovan målning och liknande från senmedeltid.

Ett av våra mood boards

Taket är renoverat och klart sedan tidigare, de putsade väggarna är klara medan väggen mot badrummet bakom diskbänk och kylskåp kommer att kläs med en platta som heter Powerpanel H20 och som har mycket bra miljö-prestanda samt är robust och vattentålig.

Kökstaket nyblästrat DÅ, och målat NU

På golvet blir det återvunnen klinker från huset kompletterad med inköpt återvunnen sådan, i dimensionen 23 x 23 cm (ungefär) tillverkade vid olika tidpunkter under de senaste seklerna.

Dessa ”tomettes” finns vanligen i en färgskala som sträcker sig från blekgult rött till orangebrunt allt beroende på vilken lera som använts och tiden de bränts. Man lägger dem traditionellt i ett ojämnt mönster oberoende av färgskiftning.    

Väggar och golv DÅ vid köpet 2015 och NU

Vill du läsa mer om kökets utveckling så kasta ett öga på någon av nedan episoder eller sök på kök i sökfunktionen ovan.

Finns det medeltida kök på IKEA?

Tomettes – ett bestående underlag

Köket Då och NU

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Medeltida smide

Nu är den inköpt vår dörrklapp i ringformat. En heurtoir på franska, en vanligt förekommande detalj på ytterdörren sedan medeltiden. Den fungerade som dörrknackare men också som ett sätt att visa status allt efter design och arbete. Som vi berättat tidigare är den ringformade kläppen en uråldrig tradition för att hålla djävulen utanför huset, då hen har svårt för cirkelns runda form som kan anses fulländad och med det gudomlig.

Tubal-Cain i sin smedja, medeltida bild från Musée de Cluny i Paris, credit: Wikpedia

Smidesarbete var då, som idag, ett tungt hantverk och krävde lång träning som lärling innan man blev mästare. Redan i Bibeln berättas om Tubal-Cain som var den förste smeden och som enligt sägnen var sjunde generationen efter Adam och Eva. Han koncentrerade sig dock på att utveckla vapen så traditionen är lång och som så ofta är det människans obegripliga och olycksaliga förmåga att fokusera på krig, precis som idag, som drivit utvecklingen framåt.

Interiör från smedja av Francicso Goya, credit: Wikipedia

I vår jakt på rätt form på det dekorativa smidet så kan det unika liturgiskåpet från klostret i Aubazine, beläget 30 mil norrut från Peyriac, ge oss lite ledtrådar. Detta kloster var för övrigt Coco Chanels hem i barnaåren och hon lär ha inspirerats av ett av klostrets blyinfattade fönster när hon själv designade sin ikoniska logo. Skåpet som alltså är ett så kallat ”conditoria” anses för övrigt vara det äldsta bevarade skåpet i Europa, då det snickrades ihop på 1100-talet i solid ek och förseddes med smidda gångjärn och lås.

Det förefaller som den enkla klassiska stilen med figurer lika bockhorn har funnits sedan urminnes tider. Så vår dörrklapp kan räkna sitt ursprung tillbaka till i alla fall 1100-talets Frankrike i stil, även om den är smidd i vårt grannland Estland, som också har en lång och fin tradition av briljant smide.   

En insikt i hur det kan ha varit i en smedja på medeltiden kan man få genom att besöka Château Guèdelon som nu åter öppnar, eller i varje fall genom att titta på nedan video.  

I trakterna när oss på vägen mot staden Albi hittade jag på nätet denna firma som helt klart kommer att få ett besök när vi skall leta fler smidesdetaljer av medeltida karaktär men redan nu har jag läst och lärt om medeltida dörrklappar vilket jag kan rekommendera varje intresserad att göra.

Vi avrundar dagens episod med en bild av en ytterligt komplicerad medeltida dörr från påvepalatset i Avignon.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!