Med vår nya dörröppning till köket färdig så blev nästa steg att mura igen den gamla för att där sedan göra plats för duschhörna på ena sidan och kylskåpet på den andra.
Dörr som skall muras igen, på golvet ritat dusch (hörnet), handfat och tvättmaskin.
Vid besöket hos våra vänner på byggmarknaden införskaffades 20 st. parpainger och ingredienser till ett kraftigt kalkmurbruk, vilket blandas av 3 delar sand (0/4 alltså 0 till 4 mms sandkorn) 1 del kalk NHL 5 och vatten till lagom konsistens (forma en boll med handen).
Så dags att börja med att sopa rent från damm och ta bort ojämnheter. Dock valde vi att låta dörrfodret sitta kvar även om bruk inte fäster lika bra mot målat trä (möjligen kommer vi att under väggputsen som ju först blir grovputs ”gobetis” och sedan ”tadelakt” i badrummet, montera några tunna bleck som förstärkning).
Första stenen och alla berörda vägg- och golvytor fuktas och stenen får ett cirka 15 mm lager bruk och sätts på plats med vickande rörelser i sidled. Viktigt att sedan få den exakt i lod och våg eftersom minsta fel blir mycket större ju högre man kommer.
Vår ackompanjatris visade hur man använder en ”fil à plombe” (lod) för att få ännu mer exakt lodrätt linje än vad vattenpasset kan erbjuda.
Första stenen på plats och då var det dags att kapa en sten för att få den lagom stor. Fram med vår ”meuleuse” (vinkelkap på svenska) försedd med diamantskiva dagen till ära. Den skar som smör genom vår cementparpaing och vips hade vi en sten av rätt storlek.
Steg för steg växer dörrhålet igen och blir nästan färdigt denna gång.
Tredje stenen på plats och nu var det dags att göra resten själv!
Min väggmurarbana har börjat.
Så långt kom vi med detta projekt denna gång ty det var mycket annat att göra.
Dagens episod avrundas med en fransk variant av odlingsbädd från vår lite osannolika favoritloppis ”11 Brocante” på vägen till Limoux.
Pingback: En lintau från ovan | hus i frankrike
Pingback: Köket börjar ta form! | hus i frankrike
Pingback: Dörrar, dörrar och åter dörrar… | hus i frankrike
Pingback: Fem år senare! | hus i frankrike