Nästan var by i Frankrike har designade lyktstolpar på huvudväg och vid infarten. Ofta av 50-tals snitt och med modig fransk design. I Peyriac (som den uppmärksamme kan notera på ovan video) har vi vita sådana med en diagonal design. I slutet av klippet kan man också se de gatulampor som hittills suttit inne i byns gamla medeltida centrum och som väl kanske inte gjort någon glad.

Men sedan några dagar har byte till lampor med antikt snitt påbörjats och på nedan aningen suddiga bild ser vi hur tjusigt det blivit för vårt hus.

På lampfronten i övrigt har vi hittills införskaffat följande fyra armaturer som skall upplysa olika delar av vårt fina hus.

Kristallkronan till salen

                                 Stiliserade facklor till trapphusen

Järnkrona med medeltidstouch till köket

Lykta till gården från loppis i Azille

Samtliga dessa skall få LED ljus och nya PVC fria kablar och lysa upp vår tid i Frankrike framöver.

I detta sammanhang kan det vara värt att fundera kring hur man skall se på historiskt återskapande och vilka eftergifter för modern teknik och stil man bör göra. Har jag förstått det hela rätt finns det tre synsätt: Dels att inte återskapa utan endast bevara vilket ju har baksidan att man inte kan använda historiska byggnader i modern tid som bostad.

En annan brett accepterad lösning är att komplettera med lösningar som är moderna vid tiden för restaureringen.

Den tredje och den vi hänger oss till är kanske mer amatörmässigt romantisk och den innebär att återskapa så man får en känsla av historisk miljö även om varje del inte är 100 % originalstil. Denna tredje väg är väl lite av vad Eugène Viollet-le-Duc hängav sig till när han vid 1800-talets andra hälft restaurerade la Cité de Carcassonne och det blev ju bra!

La Cité de Carcassone i månljus