A gluten for pain and other banalities

Yet another (of the few) reblogs we do, but this exposé of French bread and bakery by Taste of France, is a well worth read, enjoy!

Taste of France

P1020582

I prepared this post last week. Today, we are in shock. Crazies again. In a little, old-fashioned supermarket. In a town where little old ladies walk around with a cane in one hand and their handbags dangling from the other. The picture of safe.

I will certainly have something to say about it later. I am glad I gave blood again this morning.

Back to the previously scheduled post:

Our local bakery is awful. Shocking, but true. For years, we went to a bakery in the next village, tucked away on a barely one-way street (I say “barely” because it was practically a tunnel, lined by houses that were erected when traffic was exclusively on foot, whose walls are well-scraped by passing vehicles). The oven was wood-fired, and the baker’s wife would wear big mitts to bring out hot pain de campagne. The baker was crowded with people waiting…

View original post 1 315 fler ord

Tack Snickeriet på Skansen!

Skansen snickeri

En av fördelarna med att ha kontoret på Beckholmen på Kungliga Djurgården är att lunchpromenader kan förläggas till världens första och största friluftsmuseum, Skansen som är min närmaste granne.

Vid promenaden häromsistens slank jag in på Snickeriet som är en snickarverkstad som en sådan såg ut för ungefär 100 år sedan. Till skillnad från för 100 år sedan var snickarmästaren idag en kvinna och dessutom ung men desto kunnigare.

Jag tog nämligen chansen att ställa frågan om ”träfylla” ett begrepp som jag har med mig från barnaåren och min mors teatervärld och dess scenografer. Det visade sig att det är ett välkänt begrepp även i snickarkretsar och visst kunde jag få det rätta receptet.

Att man tar trälim visste jag ju, men redan här en lärdom ty det vanliga vita trälim jag använt hittills är en polymer som nu får det bli benlim istället. Benlimmet som köpes i pulverform blötläggs och värms sedan i vattenbad till 60 grader. Sen dags att blanda med sågspån från eken till ett jämt spackel som används för att fylla håligheter. Det kan vara rekommendabelt att spackla lite ymnigt då det krymper vid torkning.

Så nu blir det med en påse benlim i bagaget vi åker ned för att träfylla!

Dags att välja typ av färg

Inför vårt kommande besök med 10 dagar av arbete i Aude är det dags att besluta sig för vilken typ av färg vi skall måla taken med. Efter diskussion med vår franske färgleverantör och botanisering på Internet har vi beslutat oss för äggoljetempera.

tak målning mars

På Wikipedia kan man läsa att ”Äggtempera utan tillsatt olja har använts mycket länge. Under medeltiden var den, åtminstone i Sydeuropa, helt dominerande för målning på trä. Användningen av olja introducerades gradvis, antingen som ett översta skikt som ökade glansen eller genom att äggtemperan förvandlades till äggoljetempera genom att olja blandades i färgen”

Med ekologisk linolja och ägg och kolla på att pigmentets ursprung är OK får man en i princip en färg som är helt ekologisk.

Svårt att hitta en färgtyp som bättre rimmar med våra ambitioner att hålla projektet på en historiskt och hållbarhetsmässigt god nivå. Vill man fördjupa sig i utmaningarna med färg beskriver i denna video en toxikolog på ett rätt ingående sätt det enkla faktum att svårnedbrytbara och toxiska ämnen är en ganska omfattande problembild i färgindustrin idag.

Man behöver ju inte gå längre än till köpeproceduren för ett hus i Frankrike för att se exempel på hur fatalt det blir när man okontrollerat släpper ut toxiska ingredienser i samhället. Blyfärger förbjöds i Frankrike redan 1949 men fanns att få tag på fram till tidigt 90-tal tyvärr! I vårt fall hittades fyra provresultat där vi enligt artikel L. 1334-9 i folkhälsolagstiftningen är skyldiga att ta bort all blyfärg från byggnadsdelen under ganska kontrollerade omständigheter. I vårt fall var detta lyckligtvis på två fönster och två fönsterluckor, som samtliga är löstagbara.

blyundersökning.pngUtsnitt från protokoll, där ”3” i kolumnen längst till höger betyder problem!

Detta är i våra ögon ett praktexempel på varför vi idag har all anledning att följa försiktighetsprincipen och bara använda miljömärkta färger eller som det nu blir i vårt fall 100 ekologisk äggoljetempera.

 

Byggplanering

Om tre veckor bär det av till Peyriac och nu gäller det att förbereda sig så att vi effektivt kan arbeta när vi väl är på plats. Fokus denna gång blir att stryka taken i köket och salen ytterligare en gång med vårt undermedel för att sedan laga i alla lister som saknas.

bild 11Listerna som täcker skarvarna har på många ställen fallit bort under århundradena

moulureSom tur är finns några kvar så att vi kan återskapa i samma form.

poutreSolitt månghundraårigt ekvirke som nu söker en såg för att bli moulures (lister).

Jag letar just nu febrilt efter en lokal såg som kan hjälpa mig att såga upp några av de återvunna ekbjälkarna till lister. Dessa lister som vi sedan kommer att skruva fast för att återskapa taken i deras forna glans.

Nästa steg är att enas om hur vi skall måla de bägge taken och just nu lutar det åt att vi laserar köksbjälkarna med en ekfärgad lasyr som framhäver dem och målar taket däremellan i en ljus, off-white färg för att få ljus i köket.

tak mood boardAmatörmässigt mood board som ungefärligt visar våra tankar om kökstaket.

Salens plafondtak kommer vi troligen att måla i en neutral mörkare ekkulör som skall vara basen för framtida återskapade medeltida takmålningar på vårt blästrade och hållbart impregnerade salstak.

konstruktion plafond audeExempel på konstruktion och lösning, fotad i Plafondmuseet i Limoux.

Färgerna beställer vi från vår franska e-butik som har ett brett utbud av miljömärkta färger och dessutom ger råd när man frågar.

Vinet är och har länge varit vår bys hjärtefråga

klasar

Regionen Occitanie är Frankrikes ledande vinregion med vårt departement Aude som den näst största av dess producenter med 3,6 miljoner hektoliter per år (runt 480 miljoner flaskor!).

CarteVinsLanguedocPeyriac-Minervois ligger i hjärtat av Minervois, som framgår av kartan.

Vin har odlats i trakterna i 1000 tals år men riktig fart tog det runt förra sekelskiftet då en ökande mängd vinarbetare flyttade in från bland annat Spanien.

I början av nittonhundratalet efter svåra angrepp av svamp och skadedjur hade man sitt eget Ådalen -31 (klassisk mörk episod i svensk historia då svensk militär sköt strejkande hungriga arbetare i Norrland anm. till våra utländska läsare) vid oroligheterna kring vinfusk (sötning och kemikalieinblandning) som resulterade omfattande protester på gatorna och tragiskt nog 6 döda, skjutna av militären.

Positiva resultat blev att Confédération générale de vignerons du Midi bildades med Ernest Ferroul, den socialt engagerade läkaren och borgmästaren i Narbonne som tagit revoltörernas parti, som dess förste president. Vidare ledde det till att  ursprungs- märkningen AOC, appellation d’orgine côntrolée, lagstadgades.

I denna artikel i La Depèche kan man läsa om en av Peyriac-Minervois ledande vignerons idag, Philippe Cost, och också höra honom berätta i den EU finansierade videon nedan:

 

 

 

 

 

 

 

Vintage Signs

Excellent episode from fellow blogger Taste of France, where the 8th pic is from our little street Rue de la Ville in Peyriac-Minervois!

Taste of France

P1070809Like ghostly apparitions, advertisements from an earlier age whisper hints about the past lives of buildings and places.

There was a bakery here before?

IMG_5851 Rue Trivalle, Carcassonne

A cured-meat shop down the street? I love the specificity. Not just a butcher, but charcuterie–sausage, ham, cold cuts and such.

IMG_3607 Béziers

This one was near the charcutier. A rival? Salaisons are salted foods, mostly ham and such. Wholesale and retail, it says. Felix B. was called the nice (gentil) something. I wonder what!

IMG_3608 Béziers

This little place was an auto garage? It’s true that cars were smaller back then. The buildings on these streets are very old–13th century mostly–very narrow, with low ceilings. But if you’re a mechanic, you find a way to make your business.

IMG_2161 Rue Trivalle, Carcassonne

Again, the specificity: wines for Catholic Mass. The second line most likely read vins de dessert–dessert wines–because Banyuls wines are…

View original post 335 fler ord

Musikalisk afton med Jyves och franska chansons.

Jyves guitar foyer

Redan andra dagen vid mitt senaste besök kunde jag med glädje notera att l’Amicale Laïque som är en vänförening i byn arrangerade en konsert med franska sånger i byns ”Folkets Hus” eller Foyern som den kallas. En konsert med byns söner Jean Yves Barthas på sång och gitarr ackompanjerad på bas av Pierre Barthas eller tillsammans med förkortade artistnamnet Jyves.

Jyves affiche PeyraicBarthas är ju ett namn som förpliktigar i byn, en i släkten var borgmästare i många år men framförallt är det ju soldaten och författaren Louis Barthas, som till och med har en gata uppkallad efter sig, som har ju blivit riktigt känd med sin ärliga skildring av krigets helvete som han upplevde som fotsoldat under det som fransmännen kallar La Grande Guerre, första världskriget. Han är väl också mycket skälet till att Peyriac-Minervois är en fredskommun.

De bägge herrarna på scen uppvisade tillsammans en god portion professionalism, musikalitet stor erfarenhet och spelade många välkända och ibland för publiken sångvänliga, stycken ur ”the great French songbook” av bland andra Georges Brassens, Jacques Brel och också nyligen avlidne Johnny Hallyday.

I pausen bjöds på god ”vin chaud” och söta bakverk: Jag var där med min vän den engelske diplomaten som kände var och varannan efter sina 16 år i byn, men vi var nog de enda utlänningarna.

Under aftonen fick vi bland mycket annat höra Jacques Brels’ klassiska Ne me quitte pas

Som fick mig att minnas min storfavorit, nyligen bortgångne, Rod Mckuens fina version av denna på engelska som ju var en dunderhit på 60-talet. Mckuen och Brel var för övrigt goda vänner.

Avslutningsvis blev det allsång…

Ja mer franskt än så här är det svårt att tänka sig!