Parallellt med att jag den närmaste månaden skall planera bottenvåningens nästa steg med att göra klart köksväggar, och badrummets sista underarbete för tadelakten samt förbereda för golv och börja byggandet av några nya väggpartier kan jag inte låta bli att ägna en tanke åt vårt medeltida fönster en trappa upp.

Det idag sedan länge igenmurade fönstret (Frankrike hade skatt beräknad på fönsteryta)

Jag skall när jag kommer ner i mars försöka leta upp en tailleur de pierre (stenhuggare) som kan hjälpa oss att tillverka en ”traverse en pierre” (alltså en tvärpost i sten).

Tailleur de pierre är ett uråldrigt yrke och var en av specialiteterna som de praktiska frimurarna ägnade sig åt på medeltiden.

Vårt fönster är ett ett så kallat ”demi-croisée” vilket kommer från att ett dubbelfönster kallas ”croisée” eftersom som tvärpost och mittpost tillsammans ser ut som ett latinskt kors (krucifix) och ett halvt sådant blir då logiskt et demi-croisée. Den som vill läsa mer om medeltida fönsterterminologi och teknik kan göra det här!

Vi saknar alltså den delen som på franska heter ”traverse” (tvärpost) men det finns tydliga anvisningar om var den suttit. Nu skall vi hitta någon som kan göra en ny.

En ihopfuskad bild som förmedlar lite av känslan vi vill uppnå!

När vi besökte Påveplatset i Avignon i somras hittade vi en snarlik konstruktion med sittplats för att sitta och sy precis som vid vårt fönster även om bänken hos oss är betydligt mindre.

Vi avrundar med en bild från utsidan på vårt än så länge igenmurade fönster!

 

Vad har de gemensamt och vad skiljer dem åt? I Sverige kanske man slarvigt kallar dem alla snickare även om det finns ett antal olika professioner också här naturligtvis.

Le Charpentier, är byggnadssnickare och den mest ursprungliga yrkesformen och man kan få en inblick i dess medeltida verklighet i nedan inslag från Chateau de Guédelon:

Le Menuisier, är finsnickaren som gör inredningar, fönster, dörrar och trappor.

L’Ébéniste, är möbelsnickaren och den som kanske gör de mest delikata träarbetena men alla dessa verkar gå i varandra och har helt klart det gemensamt att de alla arbetar med trä.

Ja, och så har vi ju förstås Le Tonnelier som man absolut inte kan förbise om man är Peyriacois med tanke på att byn store son Louis Barthas, vid sidan av att vara (amatör-)författare var just tonnelier – alltså tunnbindare.

Illustrativt snitt som visar på att detta träd föddes samtidigt som Van Gogh, 1853

Trä är en vetenskap och i vårt hus är det mesta av ek vilket vi är glada för då eken tillsammans med Douglas gran har ett naturligt skydd mot insekter, termiter och svampangrepp. Vi har därutöver impregnerat med ett miljömässigt bra medel för att ytterligare stärka skyddet. Douglasgranen introducerades dock först på 1820-talet som parkträd i Frankrike men har nu blivit byggnadsvirke. Vi har också ett fåtal delar i konstruktionen som är av poppel.

På en mässa vi besöket för något år sedan upp i bergen visade man på ett föredömligt pedagogiskt sätt de olika träslagens utseende.

Alla dessa fyra yrken kan man förkovra sig i som lärling genom att gå med i les Compagnons du Devoir som är ett system sprunget ur medeltida gillen men livskraftigt än idag trots att det systemet förbjudits två gånger (första gången under revolutionen och andra gången av nazisterna under ockupationen då de blandade ihop det med frimureriet som de ju förföljde konstant).

Vårt hittills mest påfallande kontakt med snickeri är ju det fina jobb som Apex gjorde med vår terrass där medeltida tekniker använts rakt igenom och allt virke dessutom kommer från vårt hus gamla och sannolikt är åtminstone till del från 1500-tal eller äldre. Vi har ju sedan tidigare daterat ett antal bjälkar med hjälp av dendrokronologi.

Gänget från Apex i full gång med att montera ihop terrassen för ett par år sedan.

 

 

Bromma, Stockholm 3 februari 2019

Ett Stockholm under 30 cm snö vaknar upp denna söndagsmorgon och vad kan man bättre använda en sådan dag till än att planera för inredning i Frankrike.

Jag åker ned den 15 mars och skall tills dess väl ha förberett arbetet med att ta nästa stora steg med köket och badrummet. Igår var vi på IKEA för att inspireras och välja de inredningsdetaljer vi köper nya.

Så vi ägnade alltså dagen åt att med hjälp av den ypperliga gratisversionen av floorplanner.com lekt oss fram till en känsla av hur bottenvåningen kommer att se ut.

Först Köket!

Nuvarande status som går att läsa om i tidigare episod

Och här en liten rundvandring efter min amatörmässiga ritning i 3D:

Sen Badrummet!

Nuvarande status som beskrivits i tidigare episoder men nu med dålig bild.

Och också hör en virtuell rundvandring:

På något sätt känns målet lite närmare när man ser det uppspelat. Avrundar denna gång med en bild på yngsta dotterns hund som jag hoppas kommer ner och hälsar på under året och tills dess kan ju han läsa en tidigare episod om hand franska släktingar (jo, han är faktiskt till hälften fransk bulldog men detta till trots bär han inte fluga till vardags, detta är en nyårsbild)

Ouaf ouaf !