Andra fönstret klart!

Med ett så pass omfattande projekt som detta är för oss, blir det viktigt att fira varje seger. Att nu fönstret i lilla kammaren på bottenvåningen, som vetter mot Rue St Martin, är färdigmålat är en liten milstolpe på vägen till vårt medeltida drömhus här i Sydfrankrike,

Detta fönster som sannolikt är från 50-talet eller däromkring är utan tvivel det mest moderna fönster vi har i huset men inte desto mindre är det ett fantastiskt ljusinsläpp i vårt lilla chambre på bottenvåningen.

Hustrun kastade sig över detta projekt första arbetsdagen vid vårt senaste besök efter att vi under helgen haft förmånen att visa några av våra bästa vänner på besök från Sverige vårt paradis här i Peyriac. De fortsatte därefter till sitt paradis vid Atlantkusten några timmar från oss.

Lagning av den enda sprickan på det runt 70 år gamla fönstret.

Fönstret som är tillverkat av ypperlig träråvara av en skicklig menuisier är stort och mycket stabilt. Vi hängde av det och slipningen tog fart, Sedan köpegenomgången vet vi att detta inte var ett blymålat fönster så vanlig andningsmask var nog. Slipning ned till jämn räcker men även detta krävde sin kvinna, med alla de profiler som fönstret har.

Vidare bortmontering och noga uppmärkning av spanjoletten med alla dess fästen. Därefter dags att måla spanjoletten med en mattsvart vattenbaserad färg med mycket bra miljöprestanda (om än ej miljömärkt) vilket kunde ske i två omgångar med sex timmars mellantid.

Maskning med tejp och dags för grundmålning med vår hållbara vita grundfärg efter fixeringen av flisas som brutits loss.

Därefter följde två strykningar med vår blå linoljefärg vi också använt till vårt betydligt äldre köksfönster tidigare och som inspirerats av den kulör Montagnes Noires antar varje kvällning.

Med 24 timmars torktid mellan varje ”couche” tog detta några dagar men bra grundarbete är A och O för fint resultat.

Precis den yta vi önskar tydligt handmålat och vacker struktur.

Nu dags att hänga upp fönstren och njuta av ännu ett delprojekt klart! Dagen kunde sedan avslutas med en löksoppa på vår favoritrestaurang i La Cité i Carcassonne L’Ostal des Troubadours som varit krog sedan 1200-talet enligt sägen.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Kurviga badrumsklinkers

Efter en halv dags kurvskärande ligger de nu färdiga att sättas med lim.

På plats i Aude och vår lilla by Peyriac-Minervois, så började arbetet direkt. Det var nu dags att kapa till alla resterande av våra egendesignade cementklinkers från Marrakech för att fullborda badrumsgolvet. Först de raka längs väggarna vilket gick ganska snabbt.

Ett antal av dessa skulle kapas med en kurvig sida för att snyggt ansluta till vår nya receveur så det blev att konsultera YouTube men också fråga den kunnige handlaren på bygghandeln Mr Bricolage, hur man gör detta på bästa sätt. Båda hade samma svar. Prova dig fram!

Grundreglerna var också de samma från båda källor, använd en vinkelkap med tunn skiva, antingen diamant eller vanlig avsedd för kakel och klinker. Börja med ett grunt spår och håll kapen helt i 90 garders vinkel mot plattan. Skär lite djupare vart efter men tänk på att risken för att orsaka flisor är överhängande.

Sagt och gjort, jag startade med en vanlig skiva avsedd för klinker men utan diamant och ett par mm tunn. Först en mall i papp och sedan markering med tunn tuschpenna på klinkern. Ett grunt skär med exakt 90 graders vinkel mot plattan längs utsidan på markeringen. Ett andra skär i samma spår och sedan vinklade jag maskinen något och skar ett ytterligare skär en halv millimeter längre ut och djupare. Vände på klinkern och med kantskären som riktmärke ritade jag ut samma spår på baksidan och skar snabbare och djupare.

Med bara någon millimeter kvar kunde man enkelt knäcka plattan helt, längs den skurna formen. Sedan dags att trimma först fortsatt i vinkel på undersidan och sedan med kanten på trissan kunde man enkelt utan större risk för flisor trimma kanten till ganska exakt kurva.

Men ibland går det fel trots att man mäter och mäter men vänder mallen bakfram!

Skyddsglasögon, täckande kläder och handskar är ett måste. Nu ligger alla plattor på plats och nästa steg blir att sätta dessa med lim och sedan slutligt foga och mätta plattorna med linolja.      

Att trä och sten är en perfect match är ju uppenbart för en husrenoverare med ett medeltidshus men man måste ju ändå säga att naturen slår det mesta. Bilden från den magiska medeltidsbyn Minèrve en halvtimme från oss. Ett fäste för katarerna på 1200-talet och sedermera platsen för en av många tragiska massakrer av dessa.


Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!


Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Vår medeltida dusch tar form

En påtaglig förändring efter en halv dags arbete.

Är medeltidsdusch en oxymoron eller har de funnits? Klart är att redan de gamla grekerna duschade men sen blev det nog mest bad på romartiden. Därefter rätt oklart men mer och mer forskning tyder på att medeltiden inte var så mörk och smutsig som vi ibland föreställer oss. Man badade nog en del i sjöar och floder samt på gemensamma badstugor.

I städerna var dock vattenkvaliteten och tillgången rätt dålig. Jag har inte sett några belägg för duschar förrän 1767 ty då patenterades den första mekaniska duschen av spismakaren William Feetham, som höll till i London i närheten av St Pauls.  

Publik dusch i Grekland för cirka 2600 år sedan.

Hursomhelst, vår ambition har varit att ta fram en modern hypereffektiv dusch med medeltida anstrykning och nu var det dags för montering av såväl duschgolv som duschset som tillsammans med våra fina tadelaktväggar, och framöver ett par välvda glasdörrar, kommer att utgöra duschen.

Lite intressant är ju att man i Frankrike kallar denna typ av installation ”douche a l’italienne” med referens till de gamla romarna! 

08.30 på morgonen var de båda bröderna från den lokala välrenommerade rörmokarfirman på plats och fortsatte det arbete som deras far påbörjat 2017 med att installera vårt nya avlopp i gjutjärn. Nu var det dags att ansluta till detta.

Först uppbilning för anslutning av den specialtunna avloppsbrunnen och redan då började man bli nervös för skador på våra fina tadelaktväggar. Värre blev det när vi insåg att vi behövde bila in spår i väggarna för att få receveuren på plats vattentätt. Men det gick fint och ganska snart hade vi ett fungerade duschgolv. Följande bildserie ger en överblick…

Sedan dags att montera duschsetet som vi valt ett svart för att slippa krom och dessutom fann det mer i stil med resten. Detta kan visa sig bli en arbetsintensiv lösning då vi lär få rengöra den ganska frekvent med vinäger, i dessa trakter med mycket kalk i vattnet. Efter ganska mycket letande hittade vi detta duschset som kommer från serien Ecosmart med en vattenförbrukning på 9 liter per minut. Detta att jämföra med en klassisk dusch som kan dra uppåt 20 liter minuten och en modern Europeisk som ligger runt 12 liter per minut.

Borrhammaren grep sig an tadelaktväggen för att göra hål för rören och jag höll andan. Men även hör gick det galant med tejp som skydd, start med liten borr och sedan ökande till större dimension. Med den eleganta lösningen att ha en dubbelvägg i köket så får vi ett ”schakt” med plats för all el och vatten. Lite klassiskt rörmokararbete och så var duschen på plats och inkopplad. Bilderna nedan visar utvecklingen…

De första vattendropparna strilade fint ned i golvbrunnen och från nu finns det helt klart en medeltida dusch, i all fall hos oss i Peyriac-Minervois.

Återstår att med lite råd från vår tadelaktmästare foga vattentätt i skarvarna samt lägga resterande klinker elegant mot den böjda fronten på duschgolvet.

Vi avrundar dagens episod med ett par bilder från vårt vinkooperativ med bland annat en leverans av tombuteljer som ger löften om ett och annat glas framöver.  

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Vår måttbeställda receveur har anlänt

Som vi berättat i en tidigare episod var utmaningen att hitta ett tillräckligt tunt (max 4 cm) duschgolv, en så kallad receveur. Detta för att slippa en tröskel in i duschen och samtidigt smidigt kunna ansluta till vårt nya avlopp som installerades för ett par år sedan.

Vårt just hämtade duschgolv, här från undersidan och med exakt borrat hål för avloppet.

Därutöver var ju kravet att hitta ett material som uppfyller våra hållbarhetskrav. Duschgolvsbranschen kryllar av mängder av syntetiska material med en cocktail av kemikalier och ibland kryddat med ett lager silverjoner som bakterieskydd. Allt detta vill vi naturligtvis slippa och dessutom hitta en lösning som harmonierar med våra tadelaktväggar och golvplattor och bidrar till att skapa den medeltida känsla vi söker. Svaret var sten.

Vi hittade ju till slut l’Atelier de la pierre ferroc i Carcassonne som gör allt i sten efter måttbeställning och efter ett antal mail och nu besök ritades till slut vår receveur upp i naturlig storlek på golvet i verkstaden och ett 30 mm tjockt stenblock i en vacker kalksten i en beige nyans valdes ut.

Stenplattan sågades till i rätt storlek och måtten för avlopp och fall ritades upp i dator så att slipmaskinerna med sina diamantklädda roterande enheter kunde börja sitt mödosamma arbete som tog ett antal timmar.

Nästan klar, bara slutslipning återstår. Dagen efter ringde vår vän Jerome och berättade att receveuren var klar att hämta.

Nu är den hämtad och står klar att installera i badrummet och bidra till känslan av ett medeltidsinspirerat badrum som vi så mycket strävar efter.

Vi avrundar dagens lilla episod i dessa påsktider med ett vackert fång påskliljor från hustruns trädgård i byn.

Glad Påsk!   

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Från Badens till vår terrass, noga övervakad av en get

Tillbaka i södra Frankrike så blev det rivstart med inköp av ett antal antika/begagnade tomettes för att slutföra golvet på terrassen och i det lilla rummet på bottenvåningen. Väl framme i den lilla byn Badens, hos säljaren, som jag hittat på Facebooks Marketplace, gick vi igenom runt 300 klinkers med det mått på 23 x 23 cm som jag sökte.

Efter ett intensivt borstande och kvalitetsgenomgång fann vi till slut 250 stycken av god kvalitet som vi bar ut på den gården framför huset för att sedan köras i min lilla bil i omgångar hem till Peyriac.

Ett 250 tal avborstade tomettes snyggt staplade på gården framför huset och resterande trasiga i hög bakom huset.

Det var då geten på ingressbilden dök upp och noga betraktade den konstige svensken som bar sten efter sten undrande varför jag inte gjorde något viktigt istället såsom att ge honom ett äpple.

250 tomettes lyckligt hemma efter fyra vändor med bilen för att hålla väl under maxlast.

Väl hemma i Peyriac blev det så dags att tvätta sig igenom det första 100 som dagen efter skulle användas för att lägga klart terrassens golv och sedan fortsätta med de 50 tal som kommer att behövas för att slutföra golvet i vårt lilla chambre på bottenvåningen. Rengöring med savon noir (såpa) kallt vatten och rotborste gör underverk ibland förstärkt med stålborste och spackel för de värsta fläckarna.

Ett digert arbete men som ger fint resultat.

Dessa tomettes är förvisso gamla men troligen bara tidigt 1900-tal. En gissning baserad på att de är förhållandevis standardiserade i storlek men troligen handslagna. Det är just blandningen av de rent antika och bara ”gamla” samt de olika färgskiftningarna i orange, gult och rött som gör de unika golven som man så ofta ser här nere i Le Sud. Som vi berättat om i tidigare episod är denna golvlösning perfekt, slitstark, sval och vacker.    

Så var det då dags nästa dag att slutföra terrassgolvet och Victor med kollega kom för att hjälpa till och fick snabbt på plats en ”chantier” (byggarbetsplats) på den lilla tvärgatan Rue St. Martin med en stor blandare, kalk, sand och redskap. Med en enkelt uppsatt lösning vinschades bruket upp hinkvis och arbetet kunde börja. På en dag hade de slutfört golvet och det återstår bara för mig att foga för att det skall vara klart och vattntätt.

Med snabbhet och precision lade Victor golvet som nu bara skall fogas.

Vi avrundar dagens epsiod med en bild som hommage till vår get ty det första jag mötte på Carrefour var ekologisk getmjölk i literförpackning. Getmjölk har tydligen en rad fördelar men låg fetthalt, mindre laktos, mer mineraler så kanske värd att prova.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Unik skrift om franska fönsters historia

Härom veckan damp det ned ett brev från en läsare, med en gåva som berett oss mycket glädje och kunskap. För en byggnadsvårdsentusiast är ju en lättläst, engagerande skrift fylld med specifik kunskap oemotståndlig.

För vår del är detta naturligtvis högintressant läsning som ger kunskap jag nu skall praktisera när jag ännu en gång skall gå igenom husets 11 fönster (varav två är dörrar med glaspartier) som nog representerar exempel från de flesta epokers fönster, som så fint beskrivs i skiften.

Den lilla skriften LUMIÉRE, om franska fönster och deras historia, är skapad av svensken Johan Näsström men finns bara i en begränsad upplaga som dessutom redan håller på att ta slut men tack var Johans tillmötesgående kan husifrankrike.com nu erbjuda sina läsare denna unika skrift i PDF-format.

Du laddar ned den här!

För våra fransk- och engelsktalande läsare rekommenderas att ladda ned skriften och sedan översätta genom att klippa in länken i Google translate och välja från svenska till aktuellt språk.

Johan, som precis som husifrankrike.com verkar helt ideellt, tar gärna emot synpunkter och kommentarer och du når honom på nasstrom@orange.fr

Närmast som ett litet delprojekt, när jag nästa vecka åker ned till Peyriac-Minervois för att jobba, blir att hitta ett fönster för den lilla fönsteröppning i den murade väggen ovan dörren till gården, som vi skall återöppna.

Det blir ett förstagångsbesök på Recyclo Bat en byggnadsåtervinnare i Toulouse och på några av våra vanliga byggnadsvårdsbutiker.

Nedan några tidigare episoder om våra fönster:

Vi avrundar dagens episod med två bilder på temat fönster och djur från trakterna

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail

På jakt efter en receveur till duschen

Med en månad kvar till nästa arbetssejour i Peyriac är vi nu fullt sysselsatta med att välja ut de rätta och bästa möblerna för vårt medeltida badrum. Vi har i tidigare episoder berättat om hur vi lagt golvet med handgjorda klinkers från Marocko som skall linoljeimpregneras för att bli vattentäta och att väggarna är klara sedan ett tag gjorda av vattenavstötande och vacker tadelakt, ett material som man mycket väl kunnat hitta på medeltiden då det har sitt ursprung i Nordafrika runt år 1000.

Ja, tankarna kring att bygga ett medeltida badrum som ju inte är helt självklara har vi också utvecklat i en tidigare episod, men nu skall det till slut bli klart.

Vi har redan köpt IKEAs fina handfat Rättviken med skåp och därtill av en god vän, en oanvänd överbliven (ej kromad) vattensnål armatur.

Badrummet som det ser ut idag i väntan på fogning och inredning.

Nu är det dags att beställa ett duschgolv och eftersom våra klinkers är mönstrade och med det svåra att lägga med det fall som behövs i duschen har vi länge letat efter ett sådan i porslin men inte hittat något tillräckligt tunt. Nu har vi beslutat att låta göra ett duschgolv i solid sten som vi skall mätta med någon form av naturligt medel.

Vid vårt senaste besök kom vi av en händelse att besöka Atelier de la pierre Ferroc i Carcassonne som tillverkar steninreding på beställning. Målet är nu att hitta en stensort som är så vattentät som möjligt och helst från ett franskt stenbrott. Vi har gjort en första skiss men skall nu fråga rörmokaren om lämpligt avlopp så att vi kan beställa uttag för detta i duschgolvet.

Detaljerna är många, så parallellt med detta letar vi toalett, duscharmatur, varmvattenberedare och tvättmaskin, som alla skall vara av absolut miljöbästa prestanda, något som kommer att bli föremål för egna episoder.  

Vi avrundar dagens episod med en helt annan bild från ett möjligt restaureringsobjekt i byn som jag tyvärr tror kommer att rivas. På denna smygtagna bild ser vi väntsalen i Gard de Peyriac-Rieux byggd 1887 under järnvägarnas storhetstid och del av linjen från Moux till Caunes som drevs av Compagnie des chemins de fer du Midi vilket 1934 gick ihop med Compagnie du chemin de fer de Paris à Orléans och blev PO-Midi. Bolaget förstatligades 1938 och blev då SNCF. Redan 1939 sägs det att persontrafiken lades ned för att stänga linjen definitivt 1969.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Våra senaste episoder…

  • Andra fönstret klart!

    Med ett så pass omfattande projekt som detta är för oss, blir det viktigt att fira varje seger. Att nu fönstret i lilla kammaren på bottenvåningen, som vetter mot Rue St Martin, är färdigmålat är en liten milstolpe på vägen till vårt medeltida drömhus här i Sydfrankrike, Detta fönster som sannolikt är från 50-talet eller…

  • Kurviga badrumsklinkers

    På plats i Aude och vår lilla by Peyriac-Minervois, så började arbetet direkt. Det var nu dags att kapa till alla resterande av våra egendesignade cementklinkers från Marrakech för att fullborda badrumsgolvet. Först de raka längs väggarna vilket gick ganska snabbt. Ett antal av dessa skulle kapas med en kurvig sida för att snyggt ansluta…

  • Vår medeltida dusch tar form

    Är medeltidsdusch en oxymoron eller har de funnits? Klart är att redan de gamla grekerna duschade men sen blev det nog mest bad på romartiden. Därefter rätt oklart men mer och mer forskning tyder på att medeltiden inte var så mörk och smutsig som vi ibland föreställer oss. Man badade nog en del i sjöar…

  • Vår måttbeställda receveur har anlänt

    Som vi berättat i en tidigare episod var utmaningen att hitta ett tillräckligt tunt (max 4 cm) duschgolv, en så kallad receveur. Detta för att slippa en tröskel in i duschen och samtidigt smidigt kunna ansluta till vårt nya avlopp som installerades för ett par år sedan. Därutöver var ju kravet att hitta ett material…

  • Från Badens till vår terrass, noga övervakad av en get

    Tillbaka i södra Frankrike så blev det rivstart med inköp av ett antal antika/begagnade tomettes för att slutföra golvet på terrassen och i det lilla rummet på bottenvåningen. Väl framme i den lilla byn Badens, hos säljaren, som jag hittat på Facebooks Marketplace, gick vi igenom runt 300 klinkers med det mått på 23 x…

  • Unik skrift om franska fönsters historia

    Härom veckan damp det ned ett brev från en läsare, med en gåva som berett oss mycket glädje och kunskap. För en byggnadsvårdsentusiast är ju en lättläst, engagerande skrift fylld med specifik kunskap oemotståndlig. För vår del är detta naturligtvis högintressant läsning som ger kunskap jag nu skall praktisera när jag ännu en gång skall…

  • På jakt efter en receveur till duschen

    Med en månad kvar till nästa arbetssejour i Peyriac är vi nu fullt sysselsatta med att välja ut de rätta och bästa möblerna för vårt medeltida badrum. Vi har i tidigare episoder berättat om hur vi lagt golvet med handgjorda klinkers från Marocko som skall linoljeimpregneras för att bli vattentäta och att väggarna är klara…

  • Många små steg

    Ytterligare ett år av vårt franska äventyr är till ända och många små men viktiga steg har tagits för att återställa vårt medeltida hus till beboeligt skick. Detta år har vi helt fokuserat på bottenvåningen med det tydliga målet att under 2023 kunna flytta in och bo i huset. Årets mest läsa episod var en…

  • Sista fogen i köket

    Alla vi som renoverat och byggt om hus vet ju att just den sista listen eller fogen brukar vara den som aldrig blir färdig. Just därför känns det så bra att nu senast kunna konstatera att den sista av hundratals fogar är klar och vårt köksgolv består nu av 199 återanvända antika golvplattor. Många från…

  • Med(el)tida installation

    Time for electric installation in our medieval house in southern France

Många små steg

Trappa från 1100-talet i Bromma Kyrka utanför Stockholm, fascinerande inspiration till denna episod.

Ytterligare ett år av vårt franska äventyr är till ända och många små men viktiga steg har tagits för att återställa vårt medeltida hus till beboeligt skick. Detta år har vi helt fokuserat på bottenvåningen med det tydliga målet att under 2023 kunna flytta in och bo i huset.

Årets mest läsa episod var en av flera om köksgolvet och självklart blev den mest lästa artikeln den som publicerades i Göteborgs-Posten på nyåret 2022

När jag häromdagen hade förmånen att av min vän Kyrkoherden i Bromma, få mig visad Stockholms och kanske Sveriges äldsta trappa, som återfinns i Bromma Kyrka, kom inspirationen och längtan efter att ta tag i våra trappor.

Till skillnad från denna trappa som är från 1100-talet (runt 400 år innan vårt hus byggdes) är våra trappor faktiskt av betydligt senare datum, den till vinden gissningsvis tidigt 1800-tal och trappan från bottenvåningen så sent som 50-tal. De utgör de få delar av husets konstruktion som inte är original och hur trapporna sett ut dessförinnan kan vi bara gissa oss till.   

Så många små steg har husets två trappor som vi berättat om i fyra artiklar under åren

Trapphuset på våning 1 då/nu, 2016

Trapphuset till vinden då/nu, 2016

Utgrävningen och stenen i trappen, 2017

Trappor i ett town house, 2020

Trappan från bottenvåningen skall vi troligen förse med klinkersteg och trappnosar i ek eller möjligen hela eksteg. Galleribilden nedan visar vår trappa längst till vänster som de ser ut idag samt två möjliga förebilder, (dock båda i lite ankommet skick men de ger en idé).

Trappan skall vidare förses med ett gjutjärnsräcke för den första halvmetern fram till nya badrumsväggen. Därefter blir det en trähandledare antingen på högra eller vänstra sidan. Vår trappa ses först i helikopterperspektiv, följd av exempel på gjutjärnsräcke och handledare. Båda dessa skall dock vara med mer medeltida känsla än dessa.

Trappan till vinden skall vi varsamt restaurera efter att vi gjort den till en del av salen genom att ta bort den enkla träväggen. De eksteg som behöver bytas blir av ny ek och konstruktionen förstärks något. En handledare lika den för nedre trappen monteras på murväggen. Bilderna nedan visar trappen idag. Allt trä behandlas med linolja.

Jag kan inte motstå att dela ytterligare en trappbild som på ett fint sätt visar några av historiens stora steg mellan åren 793 och 1793 och värt att notera att vårt hus byggdes vid det tionde steget uppifrån, runt åren då Columbus ”upptäckte” Amerika.

Vill minnas att bilden är från The Viking Museum på Kungliga Djurgården i Stockholm, ledsen att räcket döljer årtal på min bild.

Dagens episod med många små steg får avslutas med en bild av Stockholms troligen äldsta byggnad, min församlingskyrka, Bromma Kyrka och en tillönskan till alla läsare om ett

Gott Nytt År 2023

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Sista fogen i köket

Alla vi som renoverat och byggt om hus vet ju att just den sista listen eller fogen brukar vara den som aldrig blir färdig. Just därför känns det så bra att nu senast kunna konstatera att den sista av hundratals fogar är klar och vårt köksgolv består nu av 199 återanvända antika golvplattor. Många från vårt hus och några inköpta rengjorda hos vår leverantör i bergen norr om Avignon.

Vad gäller ålder och ursprung är de alla sannolikt lokalt producerade och gissningsvis från 1700-tal och framåt i en salig och underbart traditionsrik röra. Keramikklinker har tillverkats i trakten sedan romartiden.

De sista 22 plattorna (tomettes), fördelade över olika mer svåråtkomliga ställen satte jag nu förra veckan och fogade dem med kalkbruk. När jag fyllde den sista fogen med löst kalkbruk och jämnade den ut var det med stor tillfredsställelse.

Det var fem olika delar av golvet som av olika skäl inte blivit klara tidigare och i de flest fallen handlade det om ett antal tillskurna plattor för att få dem på plats.

I nedan exposéer ser vi de olika utmaningarna och deras slutresultat. Först ser vi den nisch mot lilla rummet som skall bli ett öppet skåp framöver.   

Nedan ser vi golvet inne i det skåp som uppstått när man under tidigt 1900-tal satte igen en gammal entrédörr och flyttade entrén till nuvarande plats, berdvid.

Och här en bildserie på de sista sju plattorna i golvet vid entrén från hallen, vilka vi tidigare inte kommit åt att sätta då väggskivor stått ivägen.

Processen lika var gång, mät upp och kapa till plattorna, blanda sättbruk i lagom konsistens (vi använder ett miljösmart hållbart specialbruk från Nature et Harmonie) , blötlägg plattorna, bruk på båda sidor som jämnas av med en fixkam ( Spatule crantée/peigne, på franska ), sätt plattan och väg av med vattenpass och torka av överskott av sättbruk. Låt härda ordentligt minst ett dygn

Foga dagen efter med löst kalkbruk (1 del kalk NHL 3,5 och 2 delar sand 0/2) som ”hälles i” med smal murslev och jämna av samt torka bort rester med blöt svamp. Låt härda ett antal timmar och sluttorka med ljummen 10 % vinägerlösning för att få bort sista rester av bruk på ovansidan. Ganska tidskrävande men inte så svårt när man väl kommit igång.  

En liten bit som saknades vid spiselfoten kräver samma process.
Och en platta som blivit utlämnad av andra skäl nu på plats.

Vi avrundar dagens episod med en bild på en utsökt lammlägg som fick avsluta en arbetsdag. Tillagad på vår bykrog Chez la Sosso.

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!

Med(el)tida installation

Runt 200 kg blandad sten är ett bra gympass som start på dagen. Sten som sparas att mura med är guld värd i ett medeltida hus.

Med en inledande ursäkt för rubriken är det dags för en första rapport från vår ”chantier” (byggarbetsplats) här i Peyriac-Minervois. En intensiv vecka med ett flertal småarbeten gör att rumskänslan i köket ökar men också att tiden för att blogga varit begränsad.

Köket med blivande gästrum bakom. börjar ta form men nu var det dags att förbereda de sista elinstallationerna på denna våning.

Det stora arbetet denna gång är att nu slutföra elinstallationen på bottenvåningen. Installationen som gjordes av min svåger från Finland, för några år sedan, är färdig till 80 % och nu tar en lokal elektriker vid och avslutar.

Hoppas självklart se svågern mycket här framöver men lite långt att åka från Finland för att jobba varje gång. Ser fram emot att se honom här för att åka motorcykel och dricka vin (dock ej samtidigt).

Först uppmätning av den nuvarande ganska dålig jordtaget från tidigare installation från 60-talet.

Efter genomgång med elektrikern (som gav toppbetyg till svågern!) inleddes dagen med ett test av vårt nya jordspett som jag själv monterat och berättat om i en tidigare episod. Det visade sig vara perfekt och mätte 54 Ω (får ej vara över 100 Ω i Frankrike) till skillnad från vårt nuvarande inkopplade som gav över 150. Så en bra start.

…och sedan toppresultatet från vår nya jord. Denna elcentral och all ny installation ännu ej inkopplad.

Med ambitionen att husets inredning skall förmedla en tydlig upplevelse av medeltid blir ju elektriska installationer et utmaning och därför är ambitionen att göra dem dolda. Det innebär en del bilning för dosor och återstående dragning av flexslang (pvcfri och skärmad).

Så dag ett handlade om bilning och förberedelser för installation allt enligt nedan bildserier.

Dags först att att göra genomföringen till lilla rummet i den 65 cm tjocka väggen. Med lite tur anades en öppning vid sidan av nischens vägg som gjorde att endast 10 cm vägg behövde borras upp och strax kunde man se ljuset! Sedan en bilning av kanal fram till hörnet och ned till golv.

Hål för uttag för ett stödelement (huvuduppvärmning blir luft/luftvärmepump) samt vägguttag klara.

För första gången blev golvets ojämnhet (som resulterat i ett väl tjockt lager av dyrt ekologiskt sättlim för golvplattorna) till glädje då det ger tillräcklig höjd för att dra elrör längs golvet utan bilning.

och så ytterligare ett vägguttag i den södra ytterväggens bastanta murverk.

Eftter ett antal ytterligare bilningar är nu allt klart för elektrikerns återkomst för en full arbetsdag om någon dag och till dess har jag dukat upp ett smörgåsbord med materiel. Resan att hitta PVC fria dosor blir värd ett eget inlägg framöver men nu är de här!

Smörgåsbord för en elktriker och allt PVC fritt (förutom den gamla centralen som ej skall användas här).

Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!

Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!