Vår bykyrka, L’église de la Transfiguration har sitt ursprung från 900-talet och som jag beskrivit i tidigare inlägg tittar jag gärna in med jämna mellanrum för att söka lite lugn.

När jag sist var där tog jag mig till att se vart dörren längst bak i kyrkan ledde och döm om min förvåning när jag hittade ett kapell som jag förstått lär vara tillbyggt på 1400-talet.

Ett kapell numera helgat åt ett spännande och ganska ungt helgon, Sainte Thérèse (1873-1897) som saligförklarades redan 1923 och kanoniserades så nyligt som 1925.

Hon är alla floristers, AIDS-sjukas, föräldralösas och missionärers helgon och hennes skrifter andas ödmjukhet och hon var mycket upptagen av att begrunda Jesu lidande och att studera målningen Veronikas svetteduk. Den mest kända av hennes verk är hennes andliga memoarer, L’histoire d’une âme (”Historien om en själ”).

Edith Piaf skriver i sin biografi att när hon som liten på tjugotalet förlorade synen (hornhinneinflammation) så samlade de prostituerade på den bordell där hon då bodde (som drevs av hennes farmor) ihop pengar så att hon kunde åka på en pilgrimsfärd till Sainte Thérèses Basilika i Lisieux väster om Paris och där blev hon mirakulöst helad.

Detta vårt kapell har annars historiskt erbjudit pilgrimer på väg till Sant Compostela en plats att övernatta på men kom att helgas åt Sainte Thérèses under 1900-talet.

I kapellet hittar vi vackra statyer av Jeanne d’Arc och Fransiskus av Assisi med, den senare lär dessutom tillsammans med just Sainte Thérèse vara de två mest tillbedda och populära helgonen i Frankrike.

Trots sin vackra och påkostade utsmyckning blir det uppenbart när man tittar runt att också franska Katolska kyrkans små landsförsamlingar precis som våra svenska har en dålig ekonomi och ett sviktande besöksunderlag. Den dag Le Coin du Chateau (så planerar vi kalla huset i uthyrningssammanhang) får en stabil ekonomi står en donation för någon liten del av vår kyrkas unika kulturarv absolut på programmet.

Att kunna dra sig undan i denna historietyngda miljö för en stunds kontemplation är mycket värdefullt.

Kyrkoportens vackra gamla lås