Så var det dags att göra två trappnosar, en för blocksteget på vår trapp till första våningen och en för entréns insteg. Men också att börja fundera på hur trappan som helhet skall restaureras.
Vi har i en tidigare episod beskrivit husets alla trappor.
I medeltida boningshus var trapporna ofta massiva sten- eller träkonstruktioner utan en profilerad trappnos som dock efter ett tag blev avnötta i framkant. Trätrappor byggdes i ek, kastanj eller furu och man kunde låta stegen sticka ut någon centimeter för att skydda sättsteget men vanligtvis utan någon dekorativ profil.
Mot senmedeltiden och tiden för vårt hus byggnation, började man göra en liten avrundning för att minska slitage på kanterna och för att göra trappan bekvämare att gå i. Trots en utveckling av trappdesign under renässansen och framåt har denna lösning förblivit den förhärskande fram till våra dagar i enklare hus på landet, såsom vårt. Man kan notera att även på vår trappa gjuten betong (sannolikt i mitten på 1900-talet) just den lilla rundningen återfinns.
I tillägg till detta kan noteras att i våra trakter och i västra Frankrike, där terrakotta var ett etablerat byggmaterial, kombinerades det ofta med trä och då enligt principen med plansteg (de horisontella delarna) i trä då de var billigare, varmare att gå på och enklare att byta ut medan sättstegen gjordes av terrakotta som är hållbarare, brandsäkert och rent estetiskt harmonierade med golven i samma material.
Så skälen var inte i grunden estetiska eller designmässiga utan praktiska och ekonomiska en blev en typisk tradition i södra och västra Frankrike.
I trädfattiga områden kunde man se en omvänd lösning med en variant där terrakottan täckte planstegen för slitstyrka och träet i sättstegen för att minska vikten. Denna senare lösning kom sedan här att bli en dominerande tills betongtrapporna gjorde sitt intåg på 1900-talet men återfinns även idag i ny arkitektur.
Med detta i bakhuvudet lutar det åt att göra plansteg i ek och sättsteg i terrakotta och därav att de två första sättstegen som färdigställts blev i terrakotta.
Steg för steg växer instegets sättsteg fram…
Trappans blocksteg fick först sitt plan i terrakotta och sedan också sitt sättsteg. Men med ledning av ovan slutsats lutar det nu mycket åt att övriga plansteg i trappan blir i ek med rundad framkant.
Hallgolvet börjar nu ta form och väntar bara på att fogas (de sista tomettes nära väggen blev satta efter att denna bild togs). Vi måste också hitta en snygg lösning för att märka kanten på sättstegets nos för att undvika snubbelrisk för oss alla och uppfylla tillgänglighetskrav för de som ser lite sämre.
Vi avrundar dagens episod med ett olivträd. Oliver står för en viktig del av traktens jordbruk men trots att Occitanie står för runt en tredejedel av Frankrikes produktion är den realtivt liten jämfört med vinproduktionen som lär nå upp mot 15 miljoner hektoliter!
Nedan bild kommer från vårt närmaste olivkoopertaiv l’Oulibu i Bize Minervois, väl värt ett besök för att lära mer om olivens historia i södra Frankrike och inte minst för att njuta av de läckra oliverna.
Vi hoppas Du väljer att följa oss på WordPress eller via mail!
Gilla, om du uppskattar inläggen från husifrankrike.com och dela gärna på dina sociala medier!
hus i frankrike 