Första dagen tillbaka I huset kunde jag redan på morgonen välkomna det fyra man (ja glädjande nog en kvinna och tre män, i en annars ganska mansdominerad bransch) starka teamet från APEX.

APEX, bolaget som börjar etablera sig som ett av de ledande i Sydfrankrike när det gäller traditionella byggtekniker och hållbart byggande. Detta visade sig bland annat då chefen var tvungen att avvika efter lunch för att göra en halvtimmeslång intervju i nationell radio i Carcassonne.

Bygget fortskrider och det är dags att börja passa ihop det i deras verkstad tillverkade regelverket för stommen. Allt gjort av den urgamla ek som vi räddade från  den gamla takstommen och som sedan fått nytt liv efter rensning, putsning och inte minst tillyxning i ett perfekt passande plockepinn som kommer att bli den synliga och vackra stommen för terrassen.

Detta är återanvändning ”réemploi” i verkligheten så som det skett under århundraden här i Aude, och världen över, innan vi förledda av 1900-talets felsyn att material finns i oändliga mängder och kan användas linjärt och kasseras, drabbade oss.

Själv fick jag uppgiften att mura upp ifyllnad i korsvirkesväggen som fallit ur när de gamla takbjälkarna från det lägre lilla taket (nuvarande terrassens golv) revs.

Det känns aningen speciellt att som frimurare inte minst, stå och mura i sitt eget medeltida hus i Frankrike med fyra franska proffs på äldre byggnation som då och då kastar ett öga på ens arbete. Men det vill jag understryka att trots ens egen amatörism i sammanhanget ger de professionella och utbildande råd utan att mästra vilket är lite av tekniken i ”accompanemang” som är en av deras grenar, där de hjälper egenbyggare att göra själv och att göra rätt.

Eftermiddagen ägnade jag och en i APEX-gänget åt att skyffla bort omkring 500 kg gravats ned till lastbilen på gatan.

Detta efter att noga ha täckt grannens fönster och bett övriga grannar stänga fönsterluckorna.

Resten av gänget var fullt sysselsatta på terrassen.

Dags att efter väl förrättad dag avnjuta en hamburgare ”à la maison” på Coin d’Armando och en iskall Orangina. Inte svårt att somna efter en dag som denna.