Utsikt över Pyreneerna från Haut Valée de l’Aude

En av de många fördelarna med Minervois i Aude är att det är så nära till mängder av olika turistiska utflyktsmål. Som jag i flera tidigare inlägg berättat om är trakterna osedvanligt historietyngda med livaktiga samhällen sedan 450 000 år!  (kolla in Tautavellmannen till exempel). Men kanske är det man mest fascineras av de senaste 2000 åren där Occitanie verkligen varit i centrum av det mesta.

Men denna söndag blev det en sväng förbi Limoux med loppmarknad och hisnande vackra bergsvyer och en matmarknad som fick det vattnas i munnen. Och allt detta inom en 45 minuters radie med bil och lite mer med cykel.

Franska loppisar ”vide greniers” har ett kul och annorlunda utbud och ofta till bra priser

Rester efter nedlagda tåg vilket ju är lite vemodigt

En ”frog” i keramik

Champagnens förfader Blanquetten – uppfunnen i våra trakter

Ännu en hisnande vacker by över Pyrenéerna

Franska kor som i och för sig inte skrattar men har det ganska bra

Ett brett utbud av fina ostron

Kryddgrönt att köpa hem till trädgården

Gul vallmo som omväxling till den klassiska röda som avslutning!

 

 

Efter lite förhandlingar och diskussion fram och tillbaka med vår rörmokare har vi nu bestämt oss för layouten för badrummet på bottenvåningen. Man inser snabbt att antalet möjligheter att gruppera fem olika funktioner (toalett, handfat, dusch, tvättmaskin och varmvattenberedare) är otroligt många och när man därtill väger in ett snedtak i delar av rummet och en önskan att göra badrummet så tillgängligt som möjligt blir det inte enklare.

Skiss med skakig hand på väggen i badrummet

Lite tydligare skiss men fortfarande amatörmässig.

Efter ett otal ytterligare diskussioner på plats med vår rörmokare enades vi om den initiala lösningen med några justeringar. Dels kommer vi att göra en ursparning i golvplattan under varmvattenberedaren för att vinna 10 cm höjd och dessutom kommer vi att göra hela handfatet och översidan av tvättmaskinen till en enhet för att få gott om avställningsyta.

Nu vidtar jakten på de mest hållbara enheterna med extremt låg vatten- och elförbrukning, mer om det i kommande episoder.

Utrymmet som kommer att bli vårt badrum

Den kanske största kostnadsposten i offerten blev rörmaterial eftersom vi som en del av vår strikta hållbarhetspolicy för projektet självklart väljer bort PVC. Det visade sig att gjutjärn som material idag är cirka fem gånger så dyrt som PVC i Frankrike (och vid en snabb koll med Dahl i Sverige som var vänliga nog att bistå med denna information är det samma här, med 4,8 gånger priset). En kostnad som vi tar och samtidigt får avlopp som inte låter vid spolning.

Smatten under trappen där varmvattenberedaren skall stå i en ursparning i den annars 10 cm tjocka golvplatta som skall gjutas på hela undervåningen.

Arbetet kommer att dra igång i slutet av maj och nästa gång vi kommer till Peyriac så skall det vara klart för gjutning av golvplatta. I arbetet ingår ny anslutning till befintligt kommunalt avlopp samt bilning av rännor i golv, anslutning av toalett och handfat en trappa upp och bilning av hål i vägg för luftintag till vår speciella varmvattenberedare (mer om denna framöver).

Det blir lätt aningen grått med bilder på nakna murväggar så vi avslutar med två färgklickar från den lokala matmarknaden.

Bon appétit!

 

Så var det då dags för salen en trappa upp. Det rum som vi ämnar göra till det vackraste och som sannolikt över seklen, varit finrummet i olika konstellationer. Här har vi för avsikt att måla medeltida takmålningar och alltså är det extra viktigt att få ett fint resultat.

Dagen inleddes med att koppla bort bikarbonatsdispensern på maskinen och bära upp den en trappa. Den är så finurligt konstruerad att detta går lätt, Det är för övrigt Aude Aero Project själva som utvecklar maskinerna för detta och också säljer dem till andra i branschen.Väl igång kunde vi snabbt konstatera att även dessa bjälkar blev väl så vackra som vi hoppats på. Plötsligt noterade jag att något som jag inte sett tidigare nämligen att de lister som delar in taket i kassetter, är längsgående och att det är urtaget i ekbjälkarnas överkant för dem.

FÖRE:

EFTER:Som en liten bonus fick vi vid slutet av dagen det irriterande färgstänket på höger sida av ytterdörren borttaget innan vår vän drog sig hemåt. Här blev det uppenbart vilken miljösmart och effektiv teknik sodablästring också är för att bli av med oönskad graffitti. Den specialintresserade kan gå in på SleepWell’s YouTubekanal och se ett antal videosnuttar av arbetet under dessa två dagar.

Nu vidtar planeringen för hur vi skall behandla ekbjälkarna och rådet vi fick var att göra detta så snart som möjligt och absolut inom sex månader. Skälet till detta är att träets porer nu är helt öppna vilket gör det både extra lättbehandlat men också lättare att bli angripet. Vi har redan etablerat kontakt med Galtane ett belgiskt företag med hållbarhetsförtecken som är specialister på färg och träbehandling och deras lokala representation i Toulouse.

Ett stort och viktigt steg mot husets återställande är taget och lite grann upplever vi nog samma känsla när vi tittar upp mot vårt tak som de första ägarna för sisådär 500 år sedan. Tanken svindlar!

Så var det då dags att invänta vår vän från Aude Aero Project som dök upp vid 10-tiden och direkt började etableringen. Utanför på tvärgatan rue St Martin, placerades en 300-liters bensindriven kompressor…

och inne i vår hall den andra delen av maskineriet som bestod av behållaren för bikarbonaten (bakpulvret) och en avfuktare för tryckluften eftersom bikarbonat är extremt fuktkänsligt.

Bikarbonaten levereras i 25 kilos säckar och är egentligen avsedd att vara kosttillskott för kor och får men just denna typ av bikarbonat har kristaller som är pyramidformade vilket gör det extra lämpligt för blästring jämfört med traditionellt bikarbonatspulver som har runda partiklar. (Kossor får ibland ett par deciliter per dag vilket har samma funktion som Losec ungefär).

Efter ett kort test med ett annat blästermedium nämligen vulkansand kunde vi glädjande nog konstatera att bikarbonat var det mest lämpliga för våra innertak.

Och var passar bikarbonat bättre än i ett kök så det var där vi började. Att blästra är förvisso ett ganska smutsigt jobb som kräver både hörselskydd, andningsmask och skyddskläder och ljudet från kompressorn var påfallande. Dock är bikarbonat ett betydligt snällare och lättare blästerämne än sand. Av det som blir kvar på golvet är ungefär 50 % det som blästrats bort och 50 % bikarbonat.

Munstycket med dödmansgrepp

Så var vi då igång

Förändringen blev i mina ögon påfallande och vid slutet av dagen fick jag prova på att blästra ren en ekbjälke och kan konstatera att man ganska snabbt får in tekniken. Detta lovar gott eftersom jag tänker köpa minivarianten av detta system och använda för övrigt trä i huset.

Efter väl förrättat värv dag ett drog sig vår vän tillbaka till Castelnaudary och lovade att vara på plats nästa dag för att ta sig an salen.

 

 

Dag två ägnade åt arbete, trots att det är helg till åminnelse av freden den 8 maj 1945 och alla de som slogs för Frankrike i andra världskriget. I varje by sker processioner och kransnedläggning vid minnesmärken av freden.

Monument över byns söner fallna i de bägge krigen

På vår bys minnesmärke får man en tydlig och skrämmande påminnelse om krigets fasor när man ser raden av namn på de som förlorat livet. Den lilla plaketten på sidan hedrar motståndsrörelsen i Minervois.

Men för oss blev det arbete hela dagen då jag fortsatte med att färdigställa taket i köket för kommande blästring och hustrun pikerade väggar i lilla kammaren på samma våning.

Efter att den största väggen var ren ner till mur (och de delar som tyvärr är cementlagade) fortsatte hon med väggen mot gården där hon direkt fann ett tomrum ovan dörren. Efter att vi kollat att det inte kan finnas några problem med bärighet så slog vi bort ifyllnaden och vips hade vi vårt tionde fönster. Inte heller denna gång hittade vi någon skatt i håligheten bara gamla trasor som varit isolering och en trasig butelj.

Nu vidtar tänkandet kring hur vi skall använda detta fönster. Dels har vi behov av genomgången genom väggen för ett antal olika lösningar, luftluftvärmepumpens slangpaket, varmvattenberedarens (också värmepump) luftkanal och dessutom en genomföring för dagsljusarmatur till köket. Det gäller ju att ta vara på befintliga öppningar när man har 80 cm tjocka väggar som det tar ett tag att ta upp hål i. Men detta fönster sitter inte perfekt placerat för något av dessa ändamål så kanske blir det just – ett fönster.

Själv ägnade jag i stort hela dagen till att rensa takbjälkarna i köket och den ganska komplicerade konstruktionen som håller upp öppna spisen i salen ovanför. Bjälkarna är även i köket i god kondition även om de bär spår av det mesta från alla de århundraden de genomlevt, rök (och möjligen på några ställen eld) bruk, 1900-tals lagningar med någon äcklig pasta, spik i massor och en och annan stor smidd spik som tjänat som krok, och så färg i olika kulörer och av olika typ.

En slutsats av de två dagarnas arbete med taken är att vi troligen inte haft några medeltida takmålningar eller i varje fall att ett otränat öga inte kan hitta några spår efter sådana. Däremot tyder de dekorativa snedställda kassetterna mellan bjälkarna i salen på att det varit ett fint tak.

Kökstaket före grovrengöring

Förebild från klostret i St Hillarie som skall inspirera till takmålning i salen

Aftonen bjöd på pizza i grannbyn Rieux-Minervois’ förvånansvärt kvalitetsinriktade snabbpizzeria. Kvällssolen var underbar och när vi vandrade hem måste jag säga att jag blev lite sugen på att köpa ett vinfält och en god vän som är vigneron berättade att det blir ungefär en flaska per vinstock vilket kanske bevisas av denna kalkyl

Till salu

 

 

 

Så äntligen tillbaka i Peyriac-Minervois i ett Frankrike som är tydligt påverkat av det ödesval som många betraktar det som. Vinnaren kommer att få en tuff uppgift att ena landet och som stolt innevånare i en fredskommun som Peyriac, hoppas vi att oaktat valresultat, vi får se en fredlig och utvecklande framtid för detta fina land.Vårligt vinfält i Aude

Så fort vi anlänt skingrades molnen och regnet försvann och en mild sommarvärme spred sig över byn. Efter bara någon timme hade vi vårt första möte, med sodablästringsspecialisten. Ett möte som var ganska avgörande för hur den fortsatta renoveringen av våra medeltida tak skulle gå.

Vi hade ju sedan tidigare utvärderat och valt kolsyreisblästring som lösning men den visade sig tyvärr alltför dyr så nu stod hoppet till denna alternativa teknik. Efter en snabb överslagsberäkning fick vi en offert som vi kunde acceptera och med lite tur så får vi jobbet gjort i veckan så att vi samtidigt kan lära oss tekniken för framtiden och egna mindre blästringsarbeten som fönsterkarmar etc.

Så efter ett glas Blanquette de Limoux i parken kunde vi avrunda dag ett med en vedgrillad kyckling vi köpt av en herre längs vägen, grillad i hans rotisseri på fyra hjul.

Take away

Första arbetsdagen bestod i korthet i spikutdragning. Vi skall se till att de två medeltida taken blir av med alla spikar som tidigare hållit ribborna på vilket undertakets gipslager varit anbragt. Det finns också lagningar med någon form av bruk där träet under årens lopp och tidens tand urholkats vilket också skall bort för att erhålla en träyta att blästra ren.

Rent generellt föredrar jag arbete som inte kontinuerligt sker ovan mitt huvud och med fysisk ansträngning i varje fall om jag själv skall göra det men så var det och fyra timmar senare var taket i salen klart att blästra senare i veckan.

Svårt att låta bli att undra vilken kollega som slagit i denna spik för 100 eller 400 år sedan?

Taket före grovrengöring och spikutdragning (40 spikar per meter sisådär).

Taket under grovrengöringen

och nu färdigt att blästra!