Med den sydfranska canicule-hettan något avsvalnad kunde arbetet med vår installations-överfyllda mellanvägg fortsätta. Väggen som är konstruerad så sent som på 1900-talet av tegelplattor (parpaings) har ju redan tidigare fått såväl ett lager gobetis som underlag och sedan sin klassiskt vackra och fukthanterande medeltida tadelakt på badrumssidan. Vi har dock hela tiden oroats av väggens vekhet och med en tjocklek på endast cirka 50 mm är det uppenbart att vi måste sala på något på kökssidan för att kunna hänga köksskåp och köksbänkar. Den har dessutom ett otal genomföringar för installationer för el, vatten och avlopp m.m. som vi behöver utrymme för.
Vi har beslutat att på bottenvåningen endast använda murade ytor och konstruktioner för att säkra mot översvämningsskador och andra fuktskador. Risken för översvämning i husets höga läge härrör dock endast från möjliga hällregn av den nästan tropiska karaktär som börjar bli normalt i dessa klimatförändringstider. Detta ledde till beslutet att när vi nu behövde regla upp en tunn vägg så fick det bli stålreglar istället för fuktkänsliga träreglar.
Sagt och gjort iväg till bygghandeln M+ och inköp av stålreglar på dryga 2,5 meter som med nöd och näppe fraktades i vår lilla hyrda C3. Sen dags att konsultera YouTube i stålreglandets konst, som var ny för oss. Sedan inköp av en smart tång som knipsar ihop reglarna och på så sätt blir materialminimerande då inga skruvar behövs.
Vi fick börja med att gjuta en liten balk som bas för stålskelettet där vi direkt kunde försänka pluggar för (efter lite mätande) göra exakta borrhål i regeln och skruva fast. Samtidigt som vi lade mycket tid på att med laser rikta upp den nya väggdelen. Med inga lod- eller vågräta referenser är lasern verkligen en stor hjälp.
Efter några timmar med framför allt mätning och otaliga kontroller med vattenpass och laser var så skelettet på plats och det blir nu dags att börja leta isolering. Vi funderade först på att lämna det förhållandevis lilla utrymmer oisolerat men fick rådet av vår granne i prästgården, att isolera för att undvika effekten av klanglåda och dessutom då med en vägg mot ett badrum.
Även om just stålreglar kanske inte är det yttersta beviset på vår strävan att restaurera så nära medeltida original som möjligt och med hållbara metoder, så är vi fortsatt mycket stolta över våra konsekventa val av samtliga material och tekniker ur dessa aspekter för övrigt.
Att vårda ett kulturarv från 1498 är ett uppfordrande ansvar men också magiskt roligt och inspirerande. Att dessutom göra det så att det kan fortsätta leva som ett fungerande hus i nutid ger det hela en extra dimension. Vårt mål är att när vi flyttar in och lever i huset skall det vara lite av en tidsresa var dag för oss och besökande vänner.
Något som är speciellt i fokus nu i september då kulturarvsdagarna pågår under ett antal veckor över hela Europa. I Frankrike sker det huvudsakligen denna helg och då med över 27 000 evenemang!
Vi avrundar denna episod med en bild som kanske om hundra år eller längre fram kan ge en lite svårtydd bild av vårt renoveringsarbete med alla de anteckningar vi gjort på väggen och som nu döljs för och bevaras för framtiden. Ännu en liten tidskapsel.
Välkommen att följa oss på WordPress eller via mail!
Dela och gilla gärna inläggen från husifrankrike.com på dina sociala medier!
hus i frankrike 