Redan för snart ett år sedan “hittade” vi vårt medeltida fönster med sittbänken bakom en tunt uppslagen innervägg I masonit. Nu börjar vi närma oss projektet att återställa detta.

Detta är ju ett stort projekt och förmodligen ganska kostsamt så vi har börjat höra oss för om möjliga bidrag för återställande av historiskt värdefulla exteriörer.

Fönstret med sittbänken och numera den återskapade nischen kommer att bli ett medeltida hörn i vår sal för att ge den rätta historiska känslan av närhet till svunnen tid.

Bänken var troligen avsedd att använda för att dra nytta av ljuset för handarbete om aftonen och bänken sträcker sig in i den angränsande väggen som troligen tillkom på 1600-talet. Vi skall titta på möjligheterna att frilägga lite mer av bänken så att den blir sittbar.

Fönstret då, ja som vi tidigare beskrivit så var det troligen ett rombiskt mönstrat blyinfattat fönster i en glasfärg och det mesta talar för att det är de lösning vi kommer att bestämmas oss för, och som kommer att vara genomförbar i diskussionerna med STAP i linje med det bygglov att återskapa fönstret som vi redan erhållit.

Troligen har fönstret haft en tvärgående spröjs i sten något vi kan återfinna på fönstren i angränsande slott (som dock troligen är något 100-tal år yngre) vilken vi skall dokumentera när vi öppnat upp igenmurningen, för att sedan återskapa.

Nästa stora fråga är hur man hanterar materialet bly eftersom det är en tungmetall som skall fasas ut ur samhället och vilka alternativa tekniker som kan finnas. Ett första alternativ är koppar som ju är en mindre dålig men inte bra lösning, sökandet går vidare.

Nedan en liten kavalkad av såväl sakrala som mer världsliga blyinfattade fönster, som inspiration: