
Så var det då dags för ytterligare ett pass tillsammans med min gode vän finsnickaren, för tillverkning av våra fönsterluckor. Vi har i tidigare episoder berättat om det omfattande och roliga arbetet med att hitta fin sörmländsk ek…

Och att såga densamma i fina breda plank som skall bli fönsterluckor, köksluckor och entrédörr vad det lider.
Vi startade igen en vacker höstdag på Blidö i Stockholms Skärgård och satte upp vår lilla uteverkstad…

Momenten är många, först borra för de specialgjorda ektapparna (eller dymlingarna). Detta sker med den specialsmidda mall som min vän fixat.
Här måste erkännas att vi använder borrmaskin och inte navare (trots att jag faktiskt har en sådan). Navare finns faktiskt belagda tillbaks till medeltid i Sverige och också troligen i hela Europa och lär vara det som använts av våra företrädare för 522 år sedan, när de byggde huset.

Sedan skjuta samman bräderna över tapparna och inte limma då det skall kunna röra sig med fukt och säsong.

För att sedan mäta upp ramen som skall hålla samman och stadga upp konstruktionen

Och med mall mäta ut de smidda spikarnas placering och förborra hål

För att sedan slå i dessa genom konstruktionen och efter att kortat dem något, vika ned dem så att det hela blir hopnitat.

Färdigt resultat med de fyra första luckorna till husets norra vägg på bottenvåning och en trappa upp.

På samtliga luckor har vi lämnat en mån på cirka 40 mm runt om för att såga luckorna exakt efter fönsterhålets storlek på plats. Detta för att uppnå maximal täthet då luckorna också kommer att tjäna som andra delen av ett tvåglasfönster vilket vetenskapligt bevisats vara ett gott alternativ även för energibesparing.

Återstår nu bara att fasa ramens innerkanter i 30 grader med en överhandsfräs och inoljning med linolja som grund kommer att göras i Sverige medan slutmålning med linoljefärg sker på plats i Aude.
Nu är det bara tre fönster kvar att göra luckor till, samt ett antal köksluckor och ny medeltida front på ytterdörren som skall förfärdigas men det blir framtida episoder.






































En mer än hundraårig ek, om än från Stockholms skärgård får inleda denna episod.
Druider under en helig ek. Bild: Wikipedia
Genomskärning av vår stålhårda ek från 1400-talet.
Som byggnadsmaterial har den alltså varit eftersökt och säkerligen dyr över tiderna. Tittar man i vårt hus så är bärande konstruktionsdelar som takbjälkar (poutres) och fönsteröverstycken (linteaux) samt trappor tillverkade av ek medan golvplankor mest av poppel (som troligen importerades från norra Frankrike och Alperna).
Några av alla räddade ekbjälkar innan rengöring.
100 % av terrassens konstruktion kommer från det gamla takets återanvända ekbjälkar.
Principskisser för klassiska snickerifogar från medeltid på en tavla från Carcassonne.
Kökstaket bikarbonatblästrat och lagat med lister från återvinna bjälkar.
Samma tak målat och klart!
Efter väl genomfört värv signerade mästaren sin bjälke för att få betalt.
Vid reparationen av vår dörr till gården i höstas använde vi förstås – ek!
Charmig antik dörr inramad av vinrankor i Caunes.
Balkong i behov av lite TLC ovan floden i Caunes.
Påven Bonifacius VIII
Kor och absid i vår fina kyrka, ursprungligen från 1000-talet.
Hålet i väggen när det för första gången på hundratals år ser dagens ljus!
Vinrankor klara för skörd i september!
En nyplockad tryffel får representera det kulinariska!
”Jag är en kämpe, stark och stor, från Gulland (Gotland) jag till Skåne for.”
Fasaden mot borggården med de omtvistade små hålen som kanske fyllt nedan funktion.
Rekonstruktionsbild av möjliga balkonger från Fastighetsverkets fina utställning.
Den storslagna entrén visar på innehavarens makt och väl inne i huset skulle besökaren på 1500-talets tidiga år finna en inredning som präglades av de dyraste föremål som fanns att tillgå i Europa vid denna tid såsom venetianskt glas, motivglas från Rhenområdet och spansk keramik.
Den välbevarade interiören med bastanta takbjälkar precis som i vårt hus, men lite större!
Bottenvåning med välbevarade fönstervalv och vackra stenväggar.
Bygghyttan som återskapats utanför Glimmingehus
En fransk illustration från 1463 som visar högreståndsdam övervakandes en bygghytta.
Jens Holgersens berömda gravsvärd av vilka det möjligen kan finnas fler…
Knypplad spets unikt bevarad från Margareta Trolles gravsvepning
En En färgstark gycklare från utställningen får avrunda denna episod!

St Martin delar sin mantel med en tiggare
Frankrikes eget Ådalen-31, 
Listan på våra borgmästare.
Bild av några Peyriacois som samlas under Platanerna på tidigt 1900-tal
Kanten av Place de la Libération/du Bourguet där man ser dansbanan framför Foyern.
Kanske inte det mest typiska och billiga men
Restaurerad vägg med nyinfällda ”poutres” får illustrera vårt lilla historiska projekt!
Här kan man se avfolkningsbygder i Occitanie – ju blåare ju mer prisvärt ofta.
Snittpris – ju gulgrönare ju mer prisvärt!